Befänga

Old Swedish Dictionary - befänga

Meaning of Old Swedish word "befänga" (or befænga) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

befänga (befænga): eg. gripa, fatta ansätta; angripa (om sjukdom). " tha befängis han ey aff onth wädher" PM XXXVIII. " wart han hardelika beffängdher aff the soot" Lg 3: 726. " mz hwat sywkdom the beffäkte waro" ib 647. LB 7: 305. kommer siik vara befengdan ib 2: 12. - part. pret. besatt (af diäfvulen). som waro beffänkta mz diäffwllen Lg 3: 610. ib 713. " en aff the beffänkta" ib 610. ib 722. PM XXXVII. - Jfr befanga.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so befänga may have also been written as befænga

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚽᚠᛅᚿᚵᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

PM: Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.