Behof

Old Swedish Dictionary - behof

Meaning of Old Swedish word "behof" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

behof Old Swedish word can mean:

behof: 1) bruk, behof, nytta, gagn. til thera behoof oc nytto BSH 2: 116 (1400). " til sit egit behoff" SD NS 1: 36 (1401). ib 2: 375 (1411). om the gyngerdh ko[mer] ider naadh til behooff BSH 3: 146 (1463?). " varo skipadh fatiko folke til thiänist oc behoff" Bo 165. " läggia thz nidhir ther thz var väl beuarat ok göma til sit behof" ib 3. ib 52. VKR 33, 36, 38, 41. Lg 3: 280. SO 26, 66. " win til mit oc hwstrwnna oc piltzsens behoff oc vidhertorfft" MB 2: 131.

behof: 2) behof, nödtorf, nödvändighet. wm swa behoff oc tarff warda kan RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 61. ey är behoff at allir almoghen kome til stridh mothe stadhen hay MB 2: 17. " huat är tha miik meera behoff at wita ällir meere ranzsaka" Su 272. engxens tingh haffwom wi behoff vtan atenast härbergith MB 2: 131. " vm forrörde companijs bröder nyan olderman behof hade" SO 194. " om täs behoff äär" FM 66 (146072). the sama flödhgiwtor ypna halda höst oc waar oc är nar flodh är oc thäs behoff gör VAH 24: 322 (1442). ther behop giordis FM 354 (1507). BSH 5: 62 (1505) , 150 (1507). thz scal ey göris behoff RK 2: 3649. " her ey görs behoff vptälia meera" ib 1729. Su 116. huat thik behoff görs (quæ necessaria Sunt) MB 2: 131. BSH 5: 197 (1507). " ath hanom swena behoff giordes" SO 154. ib 143. " um äMBetet nyan olderman behoff giordhes ib 186. "ib 80. " thz han sielffuer behoff giörs" ib 197. -- Jfr slots behof.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚽᚼᚮᚠ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

BSH: Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

SD NS: (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.