Drövilse

Old Swedish Dictionary - drövilse

Meaning of Old Swedish word "drövilse" (or drøvilse) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

drövilse Old Swedish word can mean:

drövilse (drøvilse): coh f.

drövilse (drøvilse): 1) oro, förvirring. " thz är dröuilse til hans skiäla" Bok om Konnunga STyrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hVareST citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af KonungaSTyrelsen, tryckt i SmåSTycken på Forn Svenska.">KS 43 (110, 46). drukinskaper är. .. howuzins dröuilse (turbatio) ib 44 (112, 47). " upwäkkia mykin wådha oc dröuilse landamällom" ib 75 (185, 82). enkte dröwilse äller wille kännir war skole STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1862.">Al 6461. " formogho engin dröwilse ther göra" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 44.

drövilse (drøvilse): 2) oro, bekymmer, bedröfvelse, sorg. oss till mySTerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLä dröwilsse SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). see til mins hiärta dröuilse (affictionem) Bo 25. " idhur dröuilse (triSTitia) skulu vmuändas i glädhi" ib 178. ib 232. Gr 277. MB 1: 403. VadSTena KloSTer-Reglor. Utg. af C. F. LindSTröm. 1845.">VKR 75. Gren. 1866.">Ber 26. STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 220, 436, 438, 716. thin dröwilsso (för -e) gitter engen fulthenkt MD 67.

drövilse (drøvilse): 3) betryck, vedermöda, lidande. gör hånom dröuilse Bok om Konnunga STyrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hVareST citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af KonungaSTyrelsen, tryckt i SmåSTycken på Forn Svenska.">KS 75 (184, 82). " wttakas af STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1862.">Alle synd ok diäflanna mödho oc dröuilsom" Gr 294. " flere ärw dröffwilsen i kärlekenom än saandh korn oppa STrandhom" Su 113. hafdhe STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1862.">Alregh dröfwilse til sin lykama ST 269. inäluinna dröuilse STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 135. ib 148. " ödhmiuktin VaxSTe ok mz dröuilsomen" Bo 3. " han giuir thöm tröST a moot dröuilsom (tribulationes). hulkin han foresighir thöm at koma skulu sighiande. j wärldinne skulin i hawa dröuilse (presSuras)" ib 178. ib 10, 11, 12, 71. STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 158. STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1862.">Al 7146, 8430. STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 108, 3: 365, 473. Va 14. - Jfr bedrövilse samt dröghilse.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so drövilse may have also been written as drøvilse

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

drövilsa kalker ,
drövilsa timi
dröffwilse-.
dröuilso- )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᚱᚯᚠᛁᛚᛋᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Drövilse (I)

Works and authors cited:

Al: Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.

KL: Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.

KS: En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.

Ber: Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.

Bo: Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.

Gr: Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MD: Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

VKR: Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

ST: Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.

Su: H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.

Va: Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.

➞ See all works cited in the dictionary