Fal

Old Swedish Dictionary - fal

Meaning of Old Swedish word "fal" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

fal Old Swedish word can mean:

fal: 1) fall, bildl. " jak bidhe tik at thu lägh til än, hwilkin afflyktin, ok hwilkin tilflyktin är aff hänne, oppa thz aff j the andhro flyis dödzsins faal (ruina mortis), ok j andhro STadhfäSTis dygdhinna STaath" SpV 169. " thäntidh bwkin formykit fyllis ok tynghis aff math ällir dryk, tha böria skärliffnadhin ok andra laSTir sik öffwa saa at öffra krafftanna otempran är nidhra kraptanna faal (ruina)" ib 445. Jfr 3. 2) fall, olycksfall, olycka. i förbannelse el. hotelse. Se Vetenskapssocitetens i Lund årsbok 1935. thet i faa eth m (1000) fall STb 1: 397 (1482). " thet thw fichxt jᵐ (1000) faal" ib 2: 250 (1488). ib 267 (1488). saa fickxt thu eth M (1000) fall ib 250 (1448). " i skole giffua mik thet jak bedes eller edrrt liiff skal faa eth M (1000 fall" STb 1: 397 (1482). ib 398 (1482). " tale i her nogat om, edert liff skal faa eth M (1000) fall" ib 399 (1482). ib 400 (1482). faar ecke jak STragx skälighet ther fore, tha skal hans liiff faa eth M (1000) fall ib. Jfr fallandövel. 3) syndafall. hwj kunne manne ey sielfuer aterkoma effter fallet SvKyrkobr 148. " eue faal giffs nw i gän, i maria (eve lapsus iam reSTiutiur in maria)" JMÖ 198. - Jfr ater-, brut-, drupa-, for-, knä-, lut-, mis-, mässo-, nidher-, oxa-, saka-, STang-, STiärno-, STyrto-, synda-, til-, vatn-, vatu-, väggia-fal.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᛆᛚ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

JMÖ: Jungfru Marie Örtagård. Vadstenanunnornas veckoritual i svensk öfversättning från år 1510. Utg. af R. Geete. 1895. SFSS.

SpV: Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.

SvKyrkobr: Svenska Kyrkobruk under medeltiden. Utg. af R. Geete. 1900. SFSS.