Forbulghin

Old Swedish Dictionary - forbulghin

Meaning of Old Swedish word "forbulghin" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

forbulghin: eg. uppsvälld; bildl. uppblåst, högmodig. magna cadunt inflata crepant tumefacta premuntur stoor tingh falla vtbläst brista ok forbolgin nedertrykkias GU C 20 s. 479. " contumeliosus smälikin ok forbolghin" ib s. 145. follis lis mas generis bälger smidebälger inde follis com generis et hoc folle högfärdoger darother ok forbolgin ib s. 283. enkte är wadhelikaren än äronna giurilse ok rosn ok dygdhinna hoghir ok eth forbolgit samwit (felövers.: Lat. nichil quippe periculosius est quam glorie cupiditas et iactantie et animus uirtulum conscientia tumens !UDDA_TECKEN? intet är vådligare än begär efter ära och pris och ett sinne uppblåst i medvetandet om sina dygder) SpV 108. " sina owirmän mz forbolno högfärdh fornidhra ällir til enkte göra (maiores sibi tumido fastu annullare)" ib 159. " ödhmyuka miskwnnelika war förbulgna hiärta" JMÖ 114. jak haffwr. .. aff godwm gärningwm aff andelighom oc natwrlegom gaffwom varith fortruthin fforbolghin SvKyrkobr 307. Jfr Sdw 2: 1219.

Additional information: p. adj.

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᚮᚱᛒᚢᛚᚵᚼᛁᚿ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

DD: Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.

GU: Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.

GU C 20: Latinskt-Svenskt glossarium efter Cod. Ups. C 20. Utg. av E. Neuman. S 1--583. 1918--20, (hand 2) s. 1--169. 1938--42. SFSS.

JMÖ: Jungfru Marie Örtagård. Vadstenanunnornas veckoritual i svensk öfversättning från år 1510. Utg. af R. Geete. 1895. SFSS.

SpV: Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.

SvKyrkobr: Svenska Kyrkobruk under medeltiden. Utg. af R. Geete. 1900. SFSS.