Forfang

Old Swedish Dictionary - forfang

Meaning of Old Swedish word "forfang" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

forfang: förfång, ingrepp (i någons rätt) skada. engin göre androm forköp eller forfang eller skadha vpa sith köp SO 48. ib 51, 63, 154. SOns Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 21, 33. " at ey är stadenum noghot förfang giort" SJ 133 (1444). " ath the inthet forfong göre thöm" BSH 5: 111 (1506). " alth thet rikena kan koma til forfang" SD 5: 210. " then clauSula med sinom tunga. .. skal kyrkienne inghe stadz til förfaangh wara" ib 2: 658. " förscrifna stenhuset. .. stadenom vtan alt förfang haffwa ägha bruca och behaddha (för behaldha)" SJ 133 (1444). ib 316 (1464). " sik wtan nakot forfangh ällir minzskilse j sinom kärlek (sine Sui. .. præjudicio)" Su 358. Lg 3: 280.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚠᚮᚱᚠᛆᚿᚵ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

BSH: Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

PM: Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

SJ: 2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.