Giri

Old Swedish Dictionary - giri

Meaning of Old Swedish word "giri" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

giri Old Swedish word can mean:

giri
L.
giri
1) cupiditas, concupiscentia, begär, lust. toko guz ordh mz myKLe giri KL 161. " hafdhe myKLa giri til at skilias widh thässa onda wärld" Lg 37. - vanl. i dålig bemärkelse: begär, begärelse, lusta. af giri ok lusta likamans kuMBar heþers spiäl Lg.">Bu 183. " af onda giris atirlönom" MP 1: 320. " at mannen forstyrer sik af onde giri ok odyghdelikom lusta" KS 20 (49, 21). späk tin lusta ok fyLgh ey tinne giri ib 23 (57, 25). tu skAlt ey fyLghia Alle tinne giri ok likamlikom lusta ib 24 (57, 25). ängin ände ella återwände är å tera giri ib 60 (150, 66; kan föras till 2). tholke thanka. .. minzska girina KLemning. 1860. SFSS.">Bo 16. " girinna branda" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 71. ib 187, 335, 2: 7, 4: 51. öghna giri KLemning. 1860. SFSS.">Bo 17. kändo the kötzsins giri ok lusta KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 77. Lgren. 1866.">Ber 127. thädhan foro the oc lagdhos i giri grawer (sepulcra concupisentiæ) MB 1: 424. - med föremålet för begäret uttryckt med gen. vAldzsins giri KLemning. 1860. SFSS.">Bo 97. ib 127. Lg.">Bil 835. " mz manna lofs giri" MB 1: 277. " hafdhe framluktan wilia til gudhlikx hedhers giri" ib 95. - med föremålets beteckning föregången af prep. til. sta mote oskällike giri til mat oc dryk KLemning. 1860. SFSS.">Bo 130. kötsins giri til skörlifnadh KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 355. Lg.">Bil 782. MB 1: 463.
giri
2) särsk. avaritia, begär efter egendom, girighet. " vänte sin broþor þät haua giort for giri sculd" Lg.">Bu 514. Lgren. 1866.">Ber 126. " mot girinna last skipadhe han at änkte magha ägha vtan sins priara orloff" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 355. Aldhre faar gyri nogh GO 572. " giri älla nidzskapir" MP 1: 310. " nidsker ok girugir brinner här j giris heta ib 66. giri är omät ok Aldre ful" Al 6265. " et omät giri" ib 6264. ib 6267, 6269, 6273.
giri
3) aMBitio, äregirighet, skryt, prål. komin ok seen mik j bälle oc giri meer än sAlomonem KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 211. " j the dikt oc scripter som gyrinna oc päninganna afflingh tilhöra" Su 228. - Jfr hedher-, hedhers-, iordhrikis-, mat-, mata-, of-, pänninga-, synda-, värulds-giri.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • gyri.
  • giris Bir 1: 187 ; MP 1: 66, 320 ; Ber 125 ),
  • giris hiärta ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚵᛁᚱᛁ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
GO
Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
➞ See all works cited in the dictionary

Back