Helare

Old Swedish Dictionary - helare

Meaning of Old Swedish word "helare" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

helare: räddare, frälsare. at vi väliom os til biscop varn helara STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1860.">Gregorium STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1860.">Gr 309. " josep war kalladher wärldinna helare aff pharao konunge war herra war kalladher helare aff änglenom för än han föddes i modher liiff oc war hin kalladher wärldinna helare, thy at ha halp mangom manne liiff oc helso i wärldinne (på alla tre STällena motsvaras helare af helsare Cod. A 253)" MB 1: (Cod. B) 551. - vanligen i kriSTlig mening: menniskornas frälsare, KriSTus. herra iheSu chriSTe. .. thera frälsare och helare oppa thik thro ST 265. " kalladhe han hans naSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPn iheSum som tydhir helare" STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 31. ib 35. heel alla helare herra iheSu var gudh STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemning. 1860. SFSS.">Bo 51. va. helare bär honom vitne ib 81. ib 230. STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 18, 141, 189 o. s. v. STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 15, 26, 115, 116, 2: 37. STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 368, 2: 265, 323, 3: 159. MB 2: 409. ST 168, 200, 208. STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber 284. Su 403, 453. STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 33.

Part of speech: nn

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᚽᛚᛆᚱᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Helare (I)

Works and authors cited:

Ber: Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Bo: Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.

Gr: Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.

KL: Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MP: Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.

ST: Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.

Su: H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.

➞ See all works cited in the dictionary