Hyggia

Old Swedish Dictionary - hyggia

Meaning of Old Swedish word "hyggia" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

hyggia Old Swedish word can mean:

hyggia: 1) tänka, gifva akt. iämskt som en gömer aat androm oc hygghir (Cod. A thänker 54) MB 1: (Cod. B) 532. iämsköt som hwar hyghir (Cod. A thänke 56) at androm ib. ib 537. KL 384. MB 2: 379. " hwar skKLemming. 1862.">All åth sinom lott och lagom hyggia" MD 422. a rikedoma mon thu KLemming. 1862.">All tiidh hyggia KLemming. 1862.">Al 6638. " til enkte gaghn tha wilin i hyggia" ib 7016.

hyggia: 2) betänka, besinna. " thz skulle tha transagoras hyggia" KLemming. 1862.">Al 1632.

hyggia: 3) uttänka. som han wille siälfwer hyggia swa loot han sik waghnen byggia KLemming. 1862.">Al 9079. " tenkte vpa sina otukt som han haffde förra hugt" RK 1: 4047.

hyggia: 4) tänka, mena, tro. huat hygar (annan läsart: thenkia Lg 1020) iþart harþa ok musa mäghin Lg.">Bu 507. iak hughþe þik vaa väldoghastan härra ib 498. Lg.">Bil 574. MB 1: (Cod. B) 535. " hugde KLemming. 1862.">Alt rikit ather faa" RK 1: 853. ib 4040. " the hughdo at ans lidhamot gingo KLemming. 1862.">Al sundir" Lg.">Bil 871. Iv 293 (Cod. B, C) s. 323. RK 1: 677, 711. KLemming. 1862.">Al 9734. " swa monde han hyggia" ib 3642. - opersonl. swa later jak mik hyggia (så menar jag) MD 391.

hyggia: 5) tänka, ämna, hafva för afsigt. haffde ther hugt lenge at wara RK 1: 1037. ib 431, 897, 2565, 2661, 2865, 3233, 3989, 4105, 4454. the haffdo. .. swa howat som the haffde hukt i 2200. ib 1892. han wiiste ey huat the hade hokt ib 2581. - ämna, bestämma. then kost haffdo the til bröllops hokt RK 1: 2703.

hyggia: 6) göra modig, uppmuntra. thin wiisdoom skulle mik opta hyggia KLemming. 1862.">Al 8545.

hyggia: 7) vara modig? sidhan togho borgare bäder at hyggia (att vara vid bättre mod? bättre tänka sig för, blifva mera eftertänksamme el. förståndig?) RK 2: 2259. - Jfr athyggia.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚼᛦᚵᚵᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MD: Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.