Klarhet

Old Swedish Dictionary - klarhet

Meaning of Old Swedish word "klarhet" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

klarhet Old Swedish word can mean:

klarhet: KLarhet, glans. liusins clarhet KL 332. " stiärnan är ey vtan KLarheth ok sken" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 188. ib 332, 3: 365. - i sht öfvernaturlig, himmelsk KLarhet. ginstan kom swa mykin clarhet oc lyste kring om them at ekke kunne liusare wara middagx tima nar solin skin clarast Lg 46. " vi bidhom helaran wan herra ihesum christum hulkin vpnya skal wan ödmiuka licama liknadhan sinom KLarhetz (claritatis) likama" MP 1: 15. var herra ihesus tedhe sins ärofulla licamma KLarhet KLemning. 1860. SFSS.">Bo 119. gita nalkatz gudz ok himerikis thinga fino KLarheet ib 127. vndarlik ok obegripelik KLarhetz sken KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 90. ib 126, 3: 443. Bertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 181.

klarhet: 2) glans, härlighet. " fik see. .. hans clarheet j gull oc j sylffwir" MB 2: 276. " nidhirthrikkias af vaalzins oc clarhätunna (för -inna) äru" Ber 269. - himmelsk, gudomlig härlighet. at the skulin see mina KLarheet KLemning. 1860. SFSS.">Bo 178. MP 1: 204, 2: 97. MB 2: 244.

klarhet: 3) KLarhet, renhet. " han war ok swa som saþir j fingir gulle j frägdh ok lifwirnesins KLarhet" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 303. framgar bönin frälsare mz mere clarhet (liBerior exit purirque oratio) KLemning. 1860. SFSS.">Bo 104.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚴᛚᛆᚱᚼᚽᛏ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Ansg: Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

MP: Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.