Lukta

Old Swedish Dictionary - lukta

Meaning of Old Swedish word "lukta" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

lukta Old Swedish word can mean:

lukta
1) olere, lukta, sprida. lukt. rosin loktar sötelika KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 66. miödyrta blad, som. .. lwcta vel LB 7: 288. bäzst loktande balsam KLemning. 1860. SFSS.">Bo 43. Lg 92. " som fulika lokta" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 335. " han loktar illa" ib 157. Va 39. MP 1: 72. illa loktande KLemning. 1860. SFSS.">Bo 146. KL 226, 278. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 68, 199. j värstloktande oc fulasta (torn) Lg.">Bil 468. KLemning. 1860. SFSS.">Bo 182. wärst loktande thräkkir KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: (Vallius. 1850--54.">Dikt) 249. - lukta, dofta mz dyrasta luktande smörilse MB 2: 162. - Lg.">Bildl. hans siäl loktar mz dygdhelike frägdh ewerdhelika ower alla wärlVallius. 1850--54.">Dina MB 1: 272. " nim at lwkta af godho lofwi (flaGrare KLemning. 1860. SFSS.">Bono præceonio)" Lgren. 1866.">Ber 57. KLemning. 1860. SFSS.">Bo 147. lukta, stinka. foro hans saar illa oc luktade fast Vallius. 1850--54.">Di 192. ib 193. - Lg.">Bildl. hans thanka ok astunVallius. 1850--54.">Dilse riuka ok lokta j minne asyn swa som rutit köt KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 71. thera vmgangir ok liuräne liktar j mine asyn suasom almänningis qvinna ib 3: 27.
lukta
2) odorari, lukta, känna lukt. mz. .. twem näsom luktandhe MP 1: 197, the hawa näsa oc skulu ey lokta Gr 273. thera näsa lukta ey Lg 3: 208. - med ack. the skulu ey lokta the söto loktena j mino rike KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 151. thera lokt mz hulke the loktadho wärlVallius. 1850--54.">Dinna lustelik thing ib. ib 2: 196, 3: 93 - med prep. apinian. .. lokta at them thingom som fulika lokta KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 335. luctha aa rökilse LB 7: 67. liktha. .. oppo welloktande yrthär ib 78. " ther oppa lokta" ib 1: 98. - Jfr välluktande.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • lokta Gr 273 ; Bir 1: 71, 151, 335, 2: 196, 3: 93 ; LB 1: 98 ;
  • -ar Bo 157 ; Bir 1: 66, 3: 27 ; MB 1: 272 ;
  • -adho Bir 1: 151 ;
  • -ande Bo 43, 146, 182 ; Bir 1: 68, 199, 4: (Dikt) 249; Bil 468 ; Lg 92. loktha (imperat.) LB 7: 78.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᚢᚴᛏᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Va
Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
➞ See all works cited in the dictionary

Back