Lunga

Old Swedish Dictionary - lunga

Meaning of Old Swedish word "lunga" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

lunga
a) lunga, hvar och en af de två delar af hvilka andedrägtens vigitigaste i brösthålan inneslutna verktyg består. taki. .. ena heta lungo aff en wädhir LB 1: 96. " taga en lwngo aff itt swinn" ib 7: 195 (båda ställena böra dock kanske snarare föras till b). - pl. pl. hans lifuer ok lungur ok hiärta root Iv 3407. " in til leffrena oc lungonar" LfK 231. b) lunga, sammanfattningen af nämda båda delar. tok alt thz ij honum la lifuer ok lungo (Cod. B har dock lunghor; äfven lungo kan möjl. fattas ss pl.) ok hiärta oc blodh Iv 2559. " ath böldh vexer oppo lungona" LB 7: 230. " som hafwa bolda i lungunne" ib 3: 106. " thin wälghiandhe maghi liuar ok lunga mz al annor inuäleue" Bir 4: 137. ib 150. - Jfr fara-, hara-, lamba-lunga.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • lungo adhra
  • lwnga- )
  • lungo grös ,
  • lungo sot
  • -sooth LB 3: 119. lwngo sooth ib 2: 34. lungho soot ib 5: 81. " lunga soth" ib 7: 143, 230. lwnga soth ib 229. " lwngha soth" ib 67, 230),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛚᚢᚿᚵᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
LB
Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
➞ See all works cited in the dictionary

Back