Märs

Old Swedish Dictionary - märs

Meaning of Old Swedish word "märs" (or mærs) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

märs (mærs)
märs, mastkorg. bleste mersen honom fra RK 2: 3322. " theres masth stodh ful mz pyla och märss oc togh täss lika" ib 3: 963. han greep honum som sath öffuersth i skiip masth märsin kunde sin ekke halla ther före motte han i skippith nidher falla ib 929. " pulffuer honum öffuer märsen förde" ib 3516.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so märs may have also been written as mærs

Part of speech: nn

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛅᚱᛋ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
➞ See all works cited in the dictionary

Back