Mynta

Old Swedish Dictionary - mynta

Meaning of Old Swedish word "mynta" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

mynta: mynt. " lather ther aff sla peninga och mynthe gyllena" Lg 3: 36. " thet litla som här i stockholm myntas" GS 52 (1453, orig.). " oppa stocken ther han skrodher och mynther" HSH 19: 13 (1480). ib 15 (1497). jtem haffwe och alle mynttemestare warit besworne och myntat epter riGSins radz breff ib 20: 261 (1508).

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:

-ar ,
-adher) ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛘᛦᚿᛏᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

GS: Några Gambla Stadgar [såsom bihang till Biärköa-Rätten utg. af J. Hadorph]. 1687.

HSH: Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

➞ See all works cited in the dictionary

↑