Nokor

nokor

L. någon, aliquis, quis. Se SDw 1274. gingom vppa raadhusit j STokholm til ath hora, ranzsaka och ända nogrum ärende Svartb 396 (1441). " naSTum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUr ord som kadrin. . talade" ATb 1: 113 (1459). " han skal ginSTan thz fran sik lätha, ware mere nakor människian, äller huat hälzST creatur (sive homo sit, sive alia ceratura)" Mecht 342. " vtan swa skedde at naghat nyth fynnis frambärlighit ellir naghor ny skäl fynnis til Abbedval i Vkl 93. quispiam nakor" STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 s. 512. om j naagen godh raadh kunnen Prosadikter (Sju vise m C) 233. " ad jag fik nagen skrivelse ok bod af nagere gode härrer" GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 396 (1499?). " vare nagere af the knaper. .. j norköping ib. ath tw äy dröffuis aff thy ath naghom gasr wäl j handh" SkrtUppb 413. nogne aff hwaret bergslag och nogne aff hwarth herredhe Rydberg Tr 3: 624 (1520). - med föregående el. efterföljande thän. Se SDw 2: 1274. dör swa noghor then tha lathi han ey jordas j wigda jordh for än. .. STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUmmerus Syn-STat 43 (1425, vidim. fr. 1440). - i förbindelse med ett följande räkneord: omkring, ungefär (återgives STundom icke i nyare svenska). han hade noSTum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUr iij bodh äfftir rauid for än han kom til hanum ATb 1: 109 (1459). " slog henne medh sin spanhaka noger vj (6) eller vij 88) slag" STb 1: 388 (1482). någon, ändå någon, åtminSTone någon (i motsats till ingen). thät är än nakur bliughet i quinnone, än j mannenom är engin Hel män 135. - någon, någon särskild, någondera, en viss. wthwalda ridhandis oc fotgangara som skwla wpfylla hwar nokor minskas aff spetzommen STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 153. " när bin wardha faa j nokrom STokkenom" ib 300. - någon, någt slags, någon som helST. item scal var son eriker vara män i nokarar vtreysor egh vt nämpnä Rydberg Tr 2: 246 (1357). " förSTe STenin är hänna enkannelica dygdhelikhet thy at ey är nakar dygdh i nakrom anda älla i nakrom licama hulka dygdh hon hauer ey höghelickar i sik" Nio kap ur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 23. .. . ok forbiudher alle. .. for:de vpsala STad her vtower at hindre, tränghie, nödghe eller i noghun mathe oforrette Uppspriv 20 (1497). " bedher iak dher ati sätie inghen tro tiil nogan lignacthogheth" GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 144 (1500?). oc giöres eder intet behof hafwa nogen umsorg för nogen then deel wi haffue snakket tillsammens SToria. 1816 ff.">HSH 13: 103 (1524, Brask). - med följande en. Se SDw 2: 1274. - nokon tidh, någonsin. iak är osäyliga miskunsamer än thu nogentiid förmatte vara syndogher SkrtUppb 153 - n. adv. något, i någon mån; tämligen. Se SDw 2: 1274. circiter nakoth när STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU c 20 s. 111. rubellus. .. ideST aliqutulum rubri nagthaswa röder ib s. 530. sepiuscule a sepius noghot optha ib s. 569. madidulus. .. naaghet waadher ib (hand 2) s. 109. ib s. 151. wy wiliom waan wnga herra och läreyunga försökia om waan lärdom hafuer naagoth bitid oppaa honom Prosadikter (Sju vise m C) 224. STb 2: 201 (1487). - något, något litet, STrax. opa öSTra sjydhona är han vtmärktir meth thw STeenrör nokot owan fore dikiSDendomen SD NS 3: 358 (1418). - dat. n. adv. någorlunda. (?) won gordh j abo STadh met alla bygningh och allom synom tilhörigom, allom them tingom som nogla faSTa ärw Svartb 428 (1448). till äventyrs? någonSTådes? vndan tagnom thöm¨ som sina skoga aller fämark haffwa tilforende salt äller forytradh om naghro kunnä the finnas Svartb 332 (1430).

Part of speech: pn

Grammatical aspect: pron.

• nakor Mecht 342.
• nakur Hel män 135.
• nakar Nio kap ur Bir 23. n. (nom., ack.) nokot Sd NS 3: 358 (1418). noghot GU C 20 s. 569. nakoth ib s. 111. nakat STb 2: 201 (1487). naghat Abbedval i Vkl 93. nagat(h) GU C 20 s. 530 ; MP 4: 263.
• naagoth Prosadikter (Sju vise m C) 224.
• naaghet GU C 20 (hand 2) s. 109, 151. ack. m. noghun Uppspriv 20 (1497). nogran Svartb 373 (1439).
• nakra KTb 48 (1421).
• noghun Uppspriv 20 (1497).
• nogan GPM 2: 144 (1500?) ; HLG 2: 114 (1523). nogen HSH 13: 103 (1524. Brask). nagen GPM 2: 396 (1499?). dat. m. nokrom PMskr 300. nakrom Nio kap ur Bir 23.
• naghom SkrtUppb 413.
• naghro Svartb 332 (1430). (?) nogla ib 428 (1448).
• nagere GPM 2: 396 (1499).
• nogne Rydberg Tr 3: 624 (1520).
• nogur ATb 1: 109 (1459).
• nogher NMU 1: 117 (1440). noger Stb 1: 388 (1482). nogan ib 345 (1482). nakur Hel män 156. naghor Abbedval i Vkl 93. nagur ATb 1: 113 (1459) , 142 (1461). nagar MP 4: 244.
• naagen Prosadikter (Sju vise m C) 233. ack. m. nagere GPM 2: 396 (1499?).
• nokarar Rydberg Tr 2: 246 (1357).
• nakkra SkrtUppb 344.
• noghrum SD NS 3: 275 (1417).
• nogrun Svartb 396 (1441). Se Sdw 2: 1273 f.),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚿᚮᚴᚮᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Nokor (I)
• Nokor (II)