Ögha

ögha Old Swedish word can mean:

ögha (øgha)

11) öga, synorgan (egentl. el. STenianus. Se Lg.">Bildl.). Conniueo blunda ok nikka medh ögome STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 s. 139. Han wndrade oppa hennes ögon som waro som twa skenaktoga STiärnor j henna hwlffwod. .. wthan ath enaSTh beskodha medh syn ögon Troj 62-63. swa som thu människia formagh mädh ena litzla ögha ath see lankt vth offuer ethaff STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 82. " som en människio kan see mädh eno sina litzlo öga manga otaliga STiärnor j sändher ib. Fäm äru menniskianna ytirmer sinne, som är. .. höra mädh öromen, see mädh öghomen" SkrtUppb 191 (SvKyrkobr 343). säth. Jumffru Mariam j thinom beskodelsom for thin hiertans öghon ib 355. " lät vp thin atirlykta öghon" Prosadikter 57. " sama öghon som nu see idhir, the skulu oc tha see min herra" Hel män 141. hans öghon droghos wt aff hans hoffwdh SpV 434. synen j öghomen SkrtUppb 193. (Du) gaff döfwm öron oc blindom öghon SvB 51. Härra, lat wp min öghon, oc tha maa iak see vndirligh thing SkrtUppb 265. Loffua mjn öghom, thet är mins STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUddoms klarheth. Loffua myn ööron, thet är min miskundh MecHT 245. Per STadztienare medh ena öghat (den enögde) STb 1: l10 (1475). Hans bagere. .. zacer til xij mark fore the tw blaa ögon huSTrvn fick ib 3: 461 (1499). - i STenianus. Se Lg.">Bildliga uttryck: Jtem seer vinträd mädh ypno ögha honom som graffwer wm thet, tha bliffwer eth blinth hop til frwktena, oc thy grawis, när ögat är lykth ather STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMskr 211. jak fik ekke saa myket, jak wille STinge i mith ögha STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 178 (1507) Oc gören wäl som wj förre screffuom: hafven ögat pa thet Lutters partij för rätuiasen skyll SToria. 1816 ff.">HSH 13: 55 (1524? Brask). Doch bede wi eder, epter thet han är en ung man, at j till nogon tiid wille haffue ögat pa hanum ib 15: 14 (1526? Brask). Doch öwer alt rade vi eder faderlige oc jemwel biude at j haffue STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUd för ögon oc synnerlig tilflykth til honom ib 14: 78 (1525, Brask). godha ok lärda manna, som STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUd fore öghon haffua SVartb 550 (1486). " skona STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUc och then hielge kirkie och henne formannom haffwe ner for öghom Thomas Varningsbrev (1436) 7. - koma for (under) öghonen komma till synes, bli uppenbar. Han swarade at tet (dvs. brevet) skulle e7 komma for öghonen, epter jngen vilde tet til STanda vtscrifuit haffua" STb 4: 131 (1506). Hwad tiende (underrättelse, rytke) honum kom wnder ögonen, wete wij ingen enchit beskeden ib 5: 329 (1521, Kop). - koma under ögonen Vara emot, uppträda fientligt. (BorgmäSTare och råd loVar att Vara kung Hans) aldelis hörige och lydege. .. ok aldrich emodh eller vnder ögonen. .. (ej) til schada, forfangh, e modh eller vnder ögonen j nager matte. .. Men hwat forbund. .. som for:ne wor kereSTa nadege herre. .. kan koma til nytta och beSTandh och ey vnder ögonen j nager matte, schule her vtj ware oforkrencHTe STb 3: 344 (1498). Ytermera vort sama Erick sacHT vnder ögonen fore rettin ib 4. 51 (1505). (Vi vilja el tillSTädja) ath nager aff forneSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPda fanger. .. schole bliffue nödde, thrugade eller trengdhe ath. .. ligghye hans nade vnder öghonen Rydberg Tr 3: 492 (1502). " Vara riichit opwnder ögon eller tiil skade" SToria. 1816 ff.">HSH 24: 97 (1517). - for öghon inför, framför; uppenbart. som tha vppa then tiidh for ögom STodh HLG 2: l103 (1519). Höffuidzmannen. .. bör haffua STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUd för ögan Arnell Brask STenianus. Se Lg.">Bil I: 18. alth til hopa hördä barnomen til. .. wtan ffaSTa grwndh som oskifft war och fför ögon STode STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 285 (1495; jfr STb 3: 259). thette äre the gielden som fore ögon vittrade ware ib 2: 243 (1504). och wil jak haffua thet thu loffwwar mik her STragx for öganen STb 1: 398 (1482). Niclis STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUnnersson screddere skal myn herre och STadin giffue xxx marck til gode nögie fore thet tiwffuerij fore öghon warith haffuer STb 3: 317 (1496). Teslikes saarade the mich i mijth fengilzse dödelige, som en nw för ögen är HT 38: 123 (1520). " aller thenne almoge är eder nade ganske godhwillig i alle motte, som för ögen är i thenne hielp the nu haffue meSTe part utgiort" SToria. 1816 ff.">HSH 16: 73 (1527). - liggia for öghonen ligga inpå. her ligger hart för ögonen wid slottet Snaka haffnen, then STora bardsan STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 171 (1507). " oc thesse godhe herrer, som her oppa marketh äa, for öghin oc wyrning ath halda Lagerbring" Saml 2: 268 (1464). - i öghon (öghonen) i ansiktet, öppet. han slog Jenis Andresson i öganin STb 1: 66 (1476). effter tet Claues Laurensson j Vtswnda by wille ecke viderkennis sine gerninger, som war forewittet och tygat j hans ögon appenbarlica ib 3: 410 (1498). effther hans medhbroder, medh hanom Varet hade j flock, farmöte och gerningk, tet sade j sine ögon (honom rakt i ansiktet) ib 3: 411. " mik sadis i ögon: thesse heSTha STa STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUll och peningha" STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 157 (1507).

ögha (øgha)

2) ögonliknande fiSTum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUr (prick). Beloculus är en hwither STen, haffwandis mith j sigh eth swarth ögha STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-CaVallius. 1845.">PMskr 463. - Om ont ögha R. Pipping i SNF 50, s. 104 f. - Jfr barns-, glos-, hvit-, häriansons-, skalka-, undirSTandilsa-, Vargha-, vind-ögha; negheögha.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so ögha may have also been written as øgha

Part of speech: nn

• *öghna blema
• öghna blik
• blek )
• öghna bra
• *öghna gisl
• *öghna gräs
• *öghna hinna
• *öghna hvarmber
• öghna lat
• öghna lius n. ögonens ljus. thu hauer mina gra älle vanwyrt oc borttakit mit öghna liws, minzskat mina glädhi Prosadikter 60.
• *öghna luk
• lok )
• *öghna läkedomber
• *öghna lös
• öghna myrker
• *öghna märke
• *öghna siukdomber
• *öghna skalker
• *öghna smikrare
• *öghna smitta
• öghna sot
• *öghna strima
• *öghna sulme
• *öghna takt
• *öghna val
• *öghna vra

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚯᚵᚼᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Ögha (I)