Ospar

Old Swedish Dictionary - ospar

Meaning of Old Swedish word "ospar" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

ospar
1) ospard, riKLigen gifven. lät sina mödho wara ospara (sparade icke sin möda) Bil 855. " jonkarin lät ospart Vara (sparae ej på, beviljade) hwat hon bedVallius. 1850--54.">Dis" ib 682. hon. .. lot sik Vara the til ospara (sparade sig ej) ower sinom herra at hKLemming. 1862.">Alda Vara Van Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.">Iv 2577. ospart skKLemming. 1862.">Al Vara ä huath iak a, at iak hänne finna ma KLemming. 1844.">Fl 505. RK 2: 1653. " KLemming. 1862.">Alskons gläVallius. 1850--54.">Di monde ther wara oc kostelige drykke nog ospara" ib 6965. ib 3: 148. hans liiff (näml. Var) ospart fore stolta viiff Fr 3122. " KLareet ok marat Var ther hwariom manne ospart" ib 374, 846. RK 1: 2032. Vallius. 1850--54.">Di 237. " them war ärä och gläVallius. 1850--54.">Di ospar" Va 46. " godher koster war ther ospaar wider hwar then man titit war komin" RK 1: 1957. ib 3610. konung eriks gotz war honom ospart (han sparade icke k. Eriks gods) ib 975. " thera liiff waar them ospart (de sparade icke sitt lif) fore konungsin äro" ib 703. " hauande ospara likama ok siäl at iak maghe fulkomna mit ämbite" KL 165. " the hafdho ospara (de sparade ej) sina lima" KLemming. 1862.">Al 5004. " han hafde byssor oc pijla ospara" RK 2: 2155. " hade han trähusen ospar (brände upp) ib 3863. the hade heller hafft thera liff ospart (vågat sitt lif)" ib 7809. " haffde han sin breff ospara" ib 944. ib 2463, 4165, 4640, 4975, 5866, 6170, 1: (sfgn) s. 174. sin helsa och liiff hade han ospar ib 3: (sista forts.) 5396. ib 5606. han the bönder haffde ospar (sparade el. skonade icke bönderne) ib 2: 735. ib s. 338. " got skulle man KLemming. 1862.">Allom hafwa ospart" KLemming. 1862.">Al 5990. " ther thera hesta oospara tilhafua" VKR 32. " at hafua badhe sik usparan oc KLemming. 1862.">Alt thet han atte" Ansg 199. " haua sit liiff ospart til dödhin for hänna värn" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 51. ib 388. tha j. .. til KLemming. 1862.">Alla pino oc dröuilse jdhra licamma til hans thiänist hafdhin ospara ib 2: 263. ib 3: 268. " hafdhe sik siä[l]fuan o sparan til gudz thiänist" Bil 852. " ospart haua KLemming. 1862.">Alt thz han ormatte at atirfylla ok bitKLemming. 1862.">Ala KLemming. 1862.">Allom thom han atte giälla" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 267. " skKLemming. 1862.">Alt thu haua thik ospara at thiäna oc redhat til aat thöm" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 217. 2) icke sparande, icke sparsam el. njugg, icke hållande sig tillbaka el. dragande sig undan. the Varo aff thera liif ospara Van Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.">Iv 1578. - lägen (om), intresserad (för). han war til tokt oc ära ospar MD 446. war wenus ther til ospar ath paris skulde thz lära ib 449. til strid ok storm ospar ib (S) 260. " then konung war tha ospar hans wälle mera göra en thz forra war ib 305. dansa oc leka war hon ospar" RK 2: 6149. hans raadara skule wara ospara raadha konungen ey girwgen wara MD (S) 229. - benägen för, fKLemming. 1862.">Allen för. til odygd war han ospar MD (S) 261. " till ath förråda oc swika war han ospar" RK 3: (sista forts.) 4242. 3) icke skonsam. han straffade konungen och war ospar MD (S) 204. " j rätten ospar" ib 233.
Alternative forms or notes:
  • ospara RK 2: 1653 (i rimsl.). uspar Ansg 199.
  • ospaar RK 1: 1957, 2: s. 338. oospar ib 3: 148; oospara VKR 32.
  • ospart , kan äfven föras till ospardher) adj.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚮᛋᛕᛆᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Ansg
Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
Fl
Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
Va
Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
➞ See all works cited in the dictionary

Back