Öva

öva (øva)

öva, utföra, syssla med, idka, bedriva. tänne riddare öuade mykit ath rida i doST. . thaa the hafdo tättha laanan tima öuadh, wordho the fatigh Prosadikter 242. " diäflin gör henne the syndena käraST, som hon längxt haffuer öfft ok plägath" STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 179. Her fforbyudz oc diäffla samsät, som trulkarla oc trulkonor ok koklara, öwa eller idhna ST 535. " swa at han enkte minskadhe, lätte älla lisadhe wärkin ällir swedhan ällir pinona som öffwadhis" SvB 108. thy torde han ey öffwa the näpST som han plägade JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 125. thet öffwa tre äller fira dagha, oc the bliffwa rolike STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 224. " ather säth thet j oghnen ena nath swa som för, och swa öffes vij resor ib 416. swa öffwa twa äller tre resor til thäs thät haffwer godha gylnyngh" ib 433.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so öva may have also been written as øva

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• öva sik öva sig, sysselsätta sig, vinlägga sig, vara verksam. thet är them som haffwa ällir öffwa sik j them (dygderna) SpV 136, 137. Hwilkin är the kraffthin som nästh öffwar sik j oskälika diwreno ib 358. mädhan siälff ondzskan j oss. .. öffwar sik sa mykit, at wi formaghom thet göra som wi wiliom ib 431. Thäntidh bwkin, formykit fyllis ok tynghis aff math ällir dryk, tha böria skörliffnadhin ok andra lastir sik öffwa ib 445. " thän haalz for en dare, som ekke kan öwa sik i tholko lHel män 135. rädandes at tw oberädliga oc forhasteliga öffwr tiig j strydena medh giwpande forsökning" Troj 118.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚯᚠᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Öva (I)