Qvinna
Old Swedish Dictionary - qvinnaMeaning of Old Swedish word "qvinna" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
- qvinna
- qvinna. "þän friþ bryter a quinnom" SD 5: 637 (1347). " växte quinnonna ofrägh mere" Lg.">Bu 30. for tiughu þusand KLärkom ok quinnom ib 141. " mz löske quinno" ib 171. " en quinna. som hafþe fäm þusand riddara i sinom här" ib 177. " skimpade mz henne, som man pläger göre mz vngä quinnor" Va 54. war. .. quinnanna wenast Lg 927. " taka höwizka oc beskedhelicha quinnor oc män til systor oc brödhir" VKR 2. alla manno (för manna) oc quynno vidher talan forbiydz ib 60. Varest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsVarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 5 (9, 5), 59 (147, 65). KL 4, 5 o. s. v. KLemning. 1860. SFSS.">Bo 4, 14, 61. MB 1: 203. GO 326. KLemming. 1844.">Fl 50, 73 o. s. v. LB 3: 66, 7: 2 o. s. v. bland quinnor oc män MD 394. " mz frur oc quinna" ib. " thesse qvinnan hafdhe warit en farande qvinna (meretrix)" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 50. Jfr almännings-, frälsis-, gran-, legho-, misgärningis-, renlivis-, sona-, spa-, thiänista-, thiänisto-, värulds-, äro-qvinna.
Part of speech: nn
Alternative forms or notes:- quynna: -o VKR 60.
- quina LB 3: 77 ;
- -o ib 66 ;
- -onne ib.
- quine ib 71.
- quinda: -o ib 2: 60.
- qwinna Al 5553),
- qvinno bälte
- qwinnas- )
- qvinnoflokker ,
- qvinno folk ,
- qvinno friþer ,
- qvinno funder ,
- qvinno grater
- -graat Iv LXXX ),
- qvinno kiurtil
- -kiortil )
- qvinno kloster ,
- qvinno klädhe ,
- qvinno kyn
- -kön )
- qvinno liknilse
- -liiknilse )
- qvinno luste ,
- qvino miolk
- -miölk.
- kwinno myolk. kwinno myölk),
- qvinno prydhilse ,
- qvinno skari ,
- qvinno skor ,
- qvinno sot
- -sooth )
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚴᚠᛁᚿᚿᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- Bo
- Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
- Bu
- Codex Bureanus. Se Lg.
- Fl
- Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
- GO
- Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
- KL
- Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
- KS
- En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
- LB
- Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
- Lg
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- MD
- Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
- Va
- Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
- VKR
- Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.