Rifna
Old Swedish Dictionary - rifnaMeaning of Old Swedish word "rifna" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
- rifna
- sönderrifVas, briSTa, remna. "rinnadhe hans STrupe j midhio" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KL 10. ib 19. " han. .. rifnadhe i midhuaghu" ib 132. " slitnadhe ok rimnadhe hans köt for flengiomen ok gislomen swa som iordh ore ardhre" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkaSTen af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 29. " hulkin som swa sloghis ryghelika ok hardelika j iässan at. .. adrana ok siononar rifnadhin" ib 328. " thz (hjärtat) rifnar j dödhenom" ib 2: 196. " at. .. thz (hjärtat) ey riffuar (för riffnar)" Su 42. " skinnit rifna for thrutman" STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkaSTen af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 236. ib 266, 3: 411, 4: 43. Va 43. LB 7: 155. nar nakat thing är fult tha rifna thz STerläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.">KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkaSTen af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 183. skal skiolVallius. 1850--54.">Din rifna ib 3: 368. ib 4: 327. " teSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPelsins bonadher riffnadhe j twa lyti" MB 2: 387. " thera afgudha mönSTir rifnadho" ST 115. STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 2: 21. Su 190. STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3. 61, 474. Vallius. 1850--54.">Di 122, 175. " muren Var litith riffnadher" ib 251.
Part of speech: vb
Grammatical aspect: v.
Alternative forms or notes:- reffna: -adhe Lg 3: 61 ;
- -ade Va 43 ;
- -ado Su 190.
- rimma: -adhe KL 10, 19 ; Bir 1: 29.
- rimpna ib 4: 327.
- rympna LB 7: 155 ;
- -adhe Lg 3: 474.
- rifna sunder ,
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚱᛁᚠᚿᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- Di
- Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
- KL
- Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
- LB
- Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
- Lg
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
- Lg 3
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- MP
- Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
- ST
- Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
- Su
- H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
- Va
- Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.