Sander
Old Swedish Dictionary - sanderMeaning of Old Swedish word "sander" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
sander Old Swedish word can mean:
- sander
- L.
- sander
- 1) med sanningen öfverensstämmande, sann, viss, säker, riklig. þe þingh. .. som. .. äru. .. fulkumleka san ok pröuaþ Bu 6. " sighar som sant är" ib 62. dyll þy at sant är SD 1: 669 (1285, gammAl afskr.). thz är sat Al 202. ib 744, 1141, 2179, 2978, 3944 o. s. v. RK 1: 412, 2: 4624. " ey är Alt thz sant ther sanno är likt" RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 21 (51, 22). " thikkis thz väl vara likt sanno" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 260. MB 1: 88, 94. " är väl sanno likt at thz varo dwfwo vnga" Bo 6. ib 23, 241. " synis oc väl sannolikt at han annorledhis saa fore i thässe mAltidhinne än miraculo" ib 50. " änga ledhis är nakat af them thinghom mote skälomen vtan Al äru the san" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 11. " sigh mik sat" Fl 916. MD 34. [hvar þera sum?] sannäre havvar swrit SR 1. ib 6, 32. iak huxaþe mina systor vara dara. ok fan iak sannare at hon är vrþen en þe visaste Bu 187. " thz är Alt annath sannare (Aliter est)" MB 1: 241. " engen wiste sannare ther wthen konungen forgangen är" RK 2: 3326. " han vil hänne väria om hon hafuer sat (om det, som hon påstår, är sant, om hon har rätt)" Iv 3632.
Part of speech: av
Grammatical aspect: adj.
Alternative forms or notes:- sanner Al 6152.
- salt L.; (i rimslut) Fl 916 ; Iv 2003, 3020, Al 202 ; 324, 744, 1141, 2179, 2978, 3944 o. s. v.; RK 2: 2728. sath (i rimslut). MD 34 ; RK 2: 4624. saat (i rimslut) ib 1: 412.
- sant SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); Bu 62, 173 ; KS 21 (51, 22) ; Iv 1906 och ofta. sand (i rimslut) BK 2: 54 ),
- for sanno
- -sanna RK 2: 787, 823, 1125, 1579, 3: 2666 ; MD 389 ; Di 238.
- -sannä Va 7.
- -sanne RK 2: 3439.
- -sat ib 2728 ; Al 324.
- -sant Bir 2: 255, 4: 70 ; MB 2: 376.
- -santh RK 3: 2660.
- -sand ib 2: 54 ), såsom sant, för sant, för visso, i sanning. hon weet for sant ihesum wara räthwisan MB 2: 376. Bir 2: 255 ; 4: 70. Al 324. RK 2: 2728. forsanna haffde man thz sport ib 823. ib 1125. " thz ma man tro försanna" ib 1579. Va 7. " för sanna sägher jach thegh thz" Di 238. MD 389. RK 2: 787, 3439. " jak kan thz nw försanna fynne" ib 3: 26666. " han hadhe stora makt försanth" ib 2660. " ffor xx twsant nobele stoth thz (Gotland) j pand thz wilde the haua j geen forsand" ib 2: 54. " iak agher for sanno vara idhar vin" Fr 188. tha mat thu väl for sanno vndra Bo 80. Jfr san 1.
- mädh sanno
- -sanna RK 3: 1178.
- -sanne ib 2: 3875 ), enligt sanningen, i sanning, för visso. weet iak nw mz sanno MB 1: 278. " thz sigher iak mz sanno thik" Fr 1206. RK 3: 1178. " thz matte marsken mz sanne käre ib 2: 3875. - til sanz (tills-" Iv 1558 ), för sant. thz wil iak idher sighia til sanz Iv 16. ib 78, 1558. 2) viss, säker, som går i fullbordan. är war dödher iämpn ok sanner Al 6152. " thz var änkte vätta sat ther han hafdhe förra hänne iät" Iv 2003. ib 3020. thz warder jdher sant ib 1906. " alt var hanom þät sant (contigissent) han sagþe" Bu 173. 3) sann, sannskyldig, verklig. sandar guþ Bu 155. ib 62, 495. " sandir gudz son" Lg 35, 91. " thän sanne fridzmannin" ib 66. sanne af gudha dyrkara Bir 2: 72. sandir herra ib 3: 301. sanndir fridhir ib 1: 288. " han kände mik sannan vägh ävärþeleks lifs ok helso" Bu 187. " vtan san forfall" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.) , 478 (1345, nyare afskr.). SR 11. " maa man fore sanno sak (merito) ropa mz sorgh ok sukkan" Su 422. " sander ok reen älskoghe ib. - n. adv. sant, riktigt. "Su 105. - Jfr ful-, genom-, o-, of-sander.
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛆᚿᚦᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Al
- Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- Bo
- Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
- Bu
- Codex Bureanus. Se Lg.
- Fl
- Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
- Iv
- Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
- KS
- En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- MD
- Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
- RK
- Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
- SR
- Upplysningar och Anmärkningar om en för Sveriges Laghistoria vigtig urkund, den förlorade Söderköpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. Hist, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.