Sander

Old Swedish Dictionary - sander

Meaning of Old Swedish word "sander" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

sander Old Swedish word can mean:

sander
L.
sander
1) med sanningen öfverensstämmande, sann, viss, säker, riklig. þe þingh. .. som. .. äru. .. fulkumleka san ok pröuaþ Bu 6. " sighar som sant är" ib 62. dyll þy at sant är SD 1: 669 (1285, gammAl afskr.). thz är sat Al 202. ib 744, 1141, 2179, 2978, 3944 o. s. v. RK 1: 412, 2: 4624. " ey är Alt thz sant ther sanno är likt" RKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 21 (51, 22). " thikkis thz väl vara likt sanno" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 260. MB 1: 88, 94. " är väl sanno likt at thz varo dwfwo vnga" Bo 6. ib 23, 241. " synis oc väl sannolikt at han annorledhis saa fore i thässe mAltidhinne än miraculo" ib 50. " änga ledhis är nakat af them thinghom mote skälomen vtan Al äru the san" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 11. " sigh mik sat" Fl 916. MD 34. [hvar þera sum?] sannäre havvar swrit SR 1. ib 6, 32. iak huxaþe mina systor vara dara. ok fan iak sannare at hon är vrþen en þe visaste Bu 187. " thz är Alt annath sannare (Aliter est)" MB 1: 241. " engen wiste sannare ther wthen konungen forgangen är" RK 2: 3326. " han vil hänne väria om hon hafuer sat (om det, som hon påstår, är sant, om hon har rätt)" Iv 3632.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • sanner Al 6152.
  • salt L.; (i rimslut) Fl 916 ; Iv 2003, 3020, Al 202 ; 324, 744, 1141, 2179, 2978, 3944 o. s. v.; RK 2: 2728. sath (i rimslut). MD 34 ; RK 2: 4624. saat (i rimslut) ib 1: 412.
  • sant SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); Bu 62, 173 ; KS 21 (51, 22) ; Iv 1906 och ofta. sand (i rimslut) BK 2: 54 ),
  • for sanno
  • -sanna RK 2: 787, 823, 1125, 1579, 3: 2666 ; MD 389 ; Di 238.
  • -sannä Va 7.
  • -sanne RK 2: 3439.
  • -sat ib 2728 ; Al 324.
  • -sant Bir 2: 255, 4: 70 ; MB 2: 376.
  • -santh RK 3: 2660.
  • -sand ib 2: 54 ), såsom sant, för sant, för visso, i sanning. hon weet for sant ihesum wara räthwisan MB 2: 376. Bir 2: 255 ; 4: 70. Al 324. RK 2: 2728. forsanna haffde man thz sport ib 823. ib 1125. " thz ma man tro försanna" ib 1579. Va 7. " för sanna sägher jach thegh thz" Di 238. MD 389. RK 2: 787, 3439. " jak kan thz nw försanna fynne" ib 3: 26666. " han hadhe stora makt försanth" ib 2660. " ffor xx twsant nobele stoth thz (Gotland) j pand thz wilde the haua j geen forsand" ib 2: 54. " iak agher for sanno vara idhar vin" Fr 188. tha mat thu väl for sanno vndra Bo 80. Jfr san 1.
  • mädh sanno
  • -sanna RK 3: 1178.
  • -sanne ib 2: 3875 ), enligt sanningen, i sanning, för visso. weet iak nw mz sanno MB 1: 278. " thz sigher iak mz sanno thik" Fr 1206. RK 3: 1178. " thz matte marsken mz sanne käre ib 2: 3875. - til sanz (tills-" Iv 1558 ), för sant. thz wil iak idher sighia til sanz Iv 16. ib 78, 1558. 2) viss, säker, som går i fullbordan. är war dödher iämpn ok sanner Al 6152. " thz var änkte vätta sat ther han hafdhe förra hänne iät" Iv 2003. ib 3020. thz warder jdher sant ib 1906. " alt var hanom þät sant (contigissent) han sagþe" Bu 173. 3) sann, sannskyldig, verklig. sandar guþ Bu 155. ib 62, 495. " sandir gudz son" Lg 35, 91. " thän sanne fridzmannin" ib 66. sanne af gudha dyrkara Bir 2: 72. sandir herra ib 3: 301. sanndir fridhir ib 1: 288. " han kände mik sannan vägh ävärþeleks lifs ok helso" Bu 187. " vtan san forfall" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.) , 478 (1345, nyare afskr.). SR 11. " maa man fore sanno sak (merito) ropa mz sorgh ok sukkan" Su 422. " sander ok reen älskoghe ib. - n. adv. sant, riktigt. "Su 105. - Jfr ful-, genom-, o-, of-sander.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛆᚿᚦᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Fl
Flores och Blanzeflor. Utg. af G. E. Klemming. 1844.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SR
Upplysningar och Anmärkningar om en för Sveriges Laghistoria vigtig urkund, den förlorade Söderköpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. Hist, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.
➞ See all works cited in the dictionary

Back