Skilia
Old Swedish Dictionary - skiliaMeaning of Old Swedish word "skilia" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
skilia Old Swedish word can mean:
- skilia
- L.
- skilia
- 1) skilja, avskilja. - skilja, skilja från samVaron el. föreningen med. the konnu thik ledha a himmerikis väghä oc vidh dyäwlin skilliä Vis STen 8. " lclemit benctssons huSTru siSTer som framledne clemit hade före än huSTru ingeborgh hanom fick som ware henne slecht och clemit ey fran sigh skylt hade" STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 215 (1492). skyl lhona fran oss medh nokrom lända, ffor thy hon ropar högelika äptir oss STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 206. " syälin war alzSTingis schild vidher likamin Hel lmän 247. - skilja från innehaVandet el. besittningen av. all the godz domkirkian aatte j borgha sokn. .. met allom tillaghom, engo wndantagno oc skildo, vtan husom, som landboen tilhöra SVartb 311 (1424) (sannol. snaraST att föra till undan skilia). han Var skylder vth aff. .. vor slotzherres tieniST, swa ath han hade sin hand j gen aff hanom" STb 3: 332 (1497). - skilia fran sik, skilja Vallius. 1850--54.">Dig rån, göra sig fri från, göra sig kvitt. ey wthan warkunnan skeel lhon (ɔ mildhetinna källa) sith creatur fran sik, hwilkins synda twnga ok orätuiso hon langhlika lidhit haffwer SpV 529. - huilke (ɔ peninga) hon fran sich ärlige skyldt hade och rekinscchap aff giorde STb 3: 386 (1498). then tijdh per monsson. .. skilde ffran sigh STadzins toSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPtöre, tha hadhe han x mark mindre än ijc STock Skb 298 (1514, Skip). - skilia undan sik, skilja sig från, avyttra. lauerens ok hans husfrw hafua skilt. .. sigworde, thet fornemda. goz. .. ok skildhe vndhan sik ok sinom ärfuom, ok setthe vndhe fornemde JämtVallius. 1850--54.">Dipl 166 (1412).
- skilia
- 3) skilja, åtskilja. - skilja, utgöra gräns. aan hon skil weSTan til oc in til lbwnka garda NMU 1: 114 (1438).
- skilia
- 7) döma. " tha seter jak niclis, som swa skilde (ɔ meddelade skötning), mit jncigle fore thetta breff til witnisbyrdh" FMU 1: 445 (1395). - skilia firi fäST (faST, faSTo, fäSTo, iordhafäSTo, iordhaköpe), ss ordförande bland faSTarna formulera STadfäSTelse å överlåtelse (av jord). thet iak skilde for the feST SD 8: 20 (1361?). jak. .. kiännis. .. mik hawa skilt fore feSTone medh thenna godhra manna vitnum ib 71 (1361). ib 199 (1362). haquon gilloson, som fore faSTonne skilde NMU 1: 80 (1392). " tha skilde jac for faSTenne" SD NS 3: 58 (1415). kennis iak. .. mik haffua skilt for lenne lalghlike oc skälike iordhafeSTo a rettom lthingxSTad oc thingxdagh i mellum herra jhenis dansson. .. oc pädhar folcason ib 75 (1415). " forskälaman jons ingenen, skiliande swa fore faSTone ath forneSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPde gunnar trulle magh thy goze STyra" ib 120 (1416, ä. avskr.). tha skilde jak foer eno jordhaköpe mellan. .. olaff.. . ok thyrgels lib 622 (1420).
- skilia
- 9) beSTämma, STadga, förordna. " vppa samma dag talade jak til her twre om min huSTruss modhermodherss morghengaffuo oc hwru thär om war skilt" ArfSTv 7 (1470).
- skilia
- 7) slita el. avgöra tviST mellan (parter). Se SDw 2: 1296. - refl. skilias at, skiljas åt, skiljas från Varandra. at wi sciliums at vtän barn ok bornä arwä SD 8: 230 (1362). " medh tässo bythe ok skipte tha skilVallius. 1850--54.">Dis te wener ok wälsate at ok hwar lot nöya sik at sino bythe" ATb 1: 55 (1456). ath the (ɔ de av konungen tillsatta domarna) skullo skelias at medh retta ArfSTv 52 (1461). " skildes wij aat wener och welsathe" STb 5: 30 (1514). JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 429. Jfr atskilia.
Part of speech: vb
Grammatical aspect: v.
Alternative forms or notes:- skilliä Vis sten 8. skylia Sj 2: 183 (1491)
- skelya: -as PMskr 99. skelge: -es GPM 2: 326 (1509).
- skälia: -as ATb 2: 213 (1483).
- skil NMU 1: 114 (1438).
- skeel VKJ 70, 88 ; SpV 134, 529.
- skiller Svartb 518 (1474). pass. och refl. skels PMskr 76. pl. 1 pers. sciliums SD 8: 230 (1362). 2 pers. skeliens SvB 358 (omkr. 1500). impf. skilde. pass. och refl. skildes STb 5: 30 (1514).
- skyldes ib 1: 48 (1476). skeldes JMPs 429. part. pres. skiliande SD NS 3: 120 (1416, ä. avskr.). part. pret. schild Hel män 247.
- skilt.
- supin.
- skylt SJ 2: 215 (1492).
- skyldt STb 3: 386 (1498).
- skil Prosadikter (Barl) 35.
- skyul MP 5: 206. Jfr Sdw 2: 1296),
- skilia sik , 1) skilja sig (från ngn). Jfr Sdw 2: 1296. stat p oc skil thic vidh falsa gudha Prosadikter (Barl) 35. - refl. skilias, 2) skiljas (från), skilja sig (från), upphöva samvaron el. förbindelsen (med). hanis jwta, som medh omynne skyldes fra her sten STb 1: 48 (1476). o alle lgudz helge ängla som. . standen i gudz asyn oc tienist oc aldrig skeliens ffran henne SvB 358 (omkr. 1500). skiparen skels widher skipith, oc kompanana taka thet til segh PMskr 76. scriffwaren oc styremannen skwla ey skelyas fran skipeno för, än kompanana komma ib l99. aldrig skildis han ffran sancto dominico, oc nar som somlike andre skildis sigh ffran honom, sagfde han. .. JMPs 372. 3) låta urskilja el. särskilja sig. Se Sdw 2: 1296. 4) åtskiljas, få tvist sliten el. avgjord. borgamestare bwdhw thim ath the skelle komma athir wm fiortan daga här nästh äpthir och tha skelle the skälias wm then laxin ATb 2: 213 (1483).
- skila at , 1) åtskilja, skilja (från varandra). at wi arum skipte ok skilde aat i husum ok hemum SD 6: 358 (1352). " skulu forstandarana skylia aath kellerana medh eth standelwerke" SJ 2: 183 (1491). - skilja, utgöra gräns me. then beckin. .. han skeel bygiawadana aat VKJ 70. " thär är een tiellra oc skeel oot höreda ägor oc grydby" ib 88. Svartb 518 (1474).
- skilia sunder ,
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚴᛁᛚᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Di
- Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
- MP
- Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
- SJ
- 2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.
- ST
- Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
- Va
- Namnlös och Valentin. Utg. af G. E. Klemming. 1846.
- SpV
- Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
- Stock Skb
- Stockholms stads skottebok 1516--1525 samt strödda räkenskaper. Utg. genom J. A. Almquist. 1935.
- Vis sten
- Den vises sten. I Småst på Fsv.
- NMU
- Närkes medeltida urkunder I. Riseberga kloster. Utg. av K. G. Grandinsson. 1935.
- FM
- Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
- SD
- Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
- SD NS
- (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
- FMU
- Finlands medeltidsurkunder. Utg. af Finlands Statsarkiv genom R. Hausen. 1--5. 1910--28.
- Arfstv
- Arfstvisten emellan Erik Eriksson (Gyllenstjerna) och Ture Turesson (Bjelke) 1451--1480. Utg. af K. H. Karlsson. 1908. SFSS.
- ATb
- (el. ATb 1), ATb 2, ATb 3 Arboga stads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och Torsten Wennström. 1935--40. SFSS.