Skinna

Old Swedish Dictionary - skinna

Meaning of Old Swedish word "skinna" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

skinna Old Swedish word can mean:

skinna: 1) sköfla plundra. thet (biskopsdömet) var sua offta skenat och ödhelakt aff hedhningomen MBertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 215. " vildo bränna oc skena thera land" ib 247. " the brende oc skende hans land" Di 112. ib 202. Lg.">Bil 594, 906. Lg 219. " skynnaden staden ok landeth j röther" RK 1: (sfgn) s. 184. han loth skiöfla oc skinna thera garedha ib 2: s. 345. alt thz om kring lödesa äär thz röfuade oc skinade däner thär ib 8908. at häringe ok cronnenis gard swartesiö skennande ok röffuede ware aff the tyske FM 133 (1502, samt. afskr.). skenadho han (staden) MBertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 233. " at skinna theris templum" MB 2: 306. ib 287, 294, 307. " thu som alla werld om kring röffwar ok skinnar j en ringh" MD (S) 213. brenner oc skenar alt thz han framfar Di 184. ib 22, 186, 201. - råna, röfva, plundra (en person) thän tidh the (MBertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansgarius och hns följeslagar) varo röfuade oc skenadh MBertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.">Ansg 193. ib 239. MD 441. " han loth them (ÖlänDigarne) röffua ok skynna j grundh" RK 1: (sfgn) s. 184.

skinna: 2) röfva, plundra, bedrifva röfveri el. plundring. skena oc brenna i pullia land Di 117. RK 2: 3914. PM 15. FH 7: 85 (1510?). HSH 19: 170 (1511).

skinna: 3) röfva, med våld bortföra. ther skinnadhe han tha huat han ther spoordhe thz engelbertz swena til hördhe RK 2: 2732. lot bade röffua oc skinna alt thz han kunde finna ib 5738. " skinnande mz sigh aff templet M oc viljc pund gull oc ilffwir" MB 2: 294. ib 246. - Jfr oskinnadher.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:

skynna.
skina Di 105, -ade RK 2: 8908.
skenna: -ade FM 133 (1502, samt. afskr.). skenne F 7: 85 (1510?). skena Ansg 247 ; Di 117 ; PM 15 ;
-ar Di 184 ;
-er ib 202 ;
-at Ansg 215 ;
-adhe ib 193 ;
-adho ib 233 ;
-ade MD 441 ;
-ede Di 186, 201 ;
-de ib 112 ;
-de Di 112.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚴᛁᚿᚿᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Ansg: Vita Sancti Anscharii per S. Rembertum. Latine et svetice. I Scriptores rerum svecicarum T. 2, sect. 1, s. 173--260.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MD: Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.

FH: Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.

PM: Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.