Skita

skita

1) cacare. " när fäth skither slemogth oc osmälth" STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 228. skither hökeen blodh ib 274. - part. pret. nedsmutsad, orenad; förorenad, oren. järnn wärkas aff orena jordzlige qwechsölffue, och aff androm bränneSTen, och ty roSTas thett och är skititt STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMskr 630 f. (avskr.) - smutsig. skytit smör (vedernamn) ibidem decedit j öre SSkb 53 (1502-03). - i förbindelse med ett namn. skethne jap j lädinge STb 5 226 81519). 2) pedere. tha kom dielen ok skeet fult huset ok ropandes opp j högt sagde tolko lesningh höfes väl tolkit rökilse SvKyrkob (Lucid B) 220.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• skither PMSkr 228, 274.
• skeet SvKyrkobr (Lucid B) 220. part. pret. n. skitiitt PMSkr 631 (avsrk.). skytit SSkb 53 (1502-03). best. m. skethne STb 5: 226 (1519)),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚴᛁᛏᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Skita (I)