Smaka

smaka Old Swedish word can mean:

smaka

twem läppom oc tunGOne talande ok smakande MP 1: 197. " dödhir man forma ey at smaka" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 333. smaka, smaka på, med smaksinnet undersöka. neMPne allermannen iiii brödher i kellaren til ath smaka öl SGG 129. " stak han handena i kätillen oc wilde smaka soVallius. 1850--54.">Dit" Vallius. 1850--54.">Di 123. - smaka (på), njuta (af). med prep. af. smaken aff wart wiin Va 30. - abs. smaka ey för än thu faar GO 620. - smaka, mottaga smakintryck af, förnimma smakaen af. sidhan hon hafdhe smakat vinit KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 24. " smakadhe han ätikio ok bäskan galla" MP 1: 39. Su 203. - oeg. och bildl. smka, njuta. engin thera mannanna som waro kalladhe oc vildo ey koma skulu smaka min sötma oc kost j himerike MP 1: 194. ib 2: 145. smaka then othänkelica himerikis sötman KLemning. 1860. SFSS.">Bo 101. ib 102. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 178. " smakadhe jak the glädhina swa som sötasta kost" ib 3: 237. - smaka, erfara, förnimma, komma i erfarenhet af, mottaga intryck af. nar thesse thingin smakas äru the besk som etir KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 43. " thu smakadhe meer af minne snille ok visdom än nakre andre" ib 142. " han. .. smakar ey andelica gerning vtan kötlika" ib 2: 115. Lgren. 1866.">Ber 140. ther preVallius. 1850--54.">Dicaninna ordh smakade hon swa sötelika VKR V. smakadhom vi ey dödh KL 415. MB 2: 407. MP 1: 55. - smaka, känna på. the loto them smaka polöxe nacka RK 2: 8973.

smaka

2) smaka, hafVa smak, väcka smakförnimmelse. manna war. .. swa smakande (Cod. B täffuiande 559) aff sik siälwo, som renasta hwetebrödh mz honigh MB 1: 324. - med dat. thz (näml. brödet) smakadhe (Cod. B täfflade 559).. . hwariom epter sinom losta MB 1: 324. ib 323. " Vathn smakadhe (ändradt fr. thäfkadhe) honom bätir en nokor annar drykker" Lg 785. " är ey vnVallius. 1850--54.">Dir at honum smakar ey min licamme vtan Sua som bakat brödh j oghne" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 115. - oeg. thin ordh. .. smaka lustelika j munnenom KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 267. - med dt. iheSu maMPn smakadhe hänne swa sötelika KL 35. ib 79. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 213. thässen ordhen smakadho Vallius. 1850--54.">Discipulo ey alzstingx väl Su 392. - smaka, framkalla behagliga smakförnimmelser hos; framkalla behagliga förnimmelser hos, behaga. med dat. iak vil ey sköta älla akta faghrit älla fwlt. .. oc ey minom smak smakande (sapidum) älla Vansmakande KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 171. " thu äst then sötme. .. j hulkom som os smakar alt GOt (in qua omne KLemning. 1860. SFSS.">Bonum sapit nobis)" ib 1: 126. " vm min snille smakadhe honom älla thäktis" ib 68. ib 180, 3: 24, 416. " än tha at alt thz j tik är, haffwer gudhelikin snille aldra fägherst prydh oc ornerat thog besynnerlika smaka os wslom thina häLgasta spina" Su 202. - väcka (behagliga el. obehaglia) förnimmelser, behaga. om lukt. med dat. mik smadhe (saquit) sötlikare wärste dön än thin sötasta lokt KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande föRKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänVallius. 1850--54.">Diga utkasten af Birgitta, med Vallius. 1850--54.">Dikt Engelens Vallius. 1850--54.">Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 339. - Jfr välsmaka, Vansmakande.

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛘᛆᚴᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Smaka (I)