Sniällelika

Old Swedish Dictionary - sniällelika

Meaning of Old Swedish word "sniällelika" (or sniællelika) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

sniällelika (sniællelika)
vist, förståndigt, på ett vist el. förståndigt sätt. þa ald liþ ande þing sniällaleka leþas Bir 4: (Avt) 179. skipte iak kirkionna goz sniällelika (sapienter) ib 1: 71. huru snillelika thu skapadhe mannin ib 172. " vm the hafwa sik sniellelika (prudenter) ok ey girilika j sinom ämbitom" ib 317. ib 198, 249, 389, 3: 48, 303. MP 1: 240. Lgren. 1866.">Ber 200. Su 158. Lg 817. Jfr osniällelika.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so sniällelika may have also been written as sniællelika

Part of speech: ab

Grammatical aspect: adv.

Alternative forms or notes:
  • sniäldelika Ber 200 ; Su 158.
  • sniällaleka Bir 4: (Avt) 179. sniälleliga Lg 817.
  • snillelika Bir 1: 172 (på tre st.)),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᚿᛁᛅᛚᛚᚽᛚᛁᚴᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
➞ See all works cited in the dictionary

Back