Standa

Old Swedish Dictionary - standa

Meaning of Old Swedish word "standa" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

standa Old Swedish word can mean:

standa
L.
standa
ther ma han STaa henne til retta om ib 209 (1495).
standa
2) STå STilla, STanna. om person. - hålla sig STilla, vara STilla. nar en haffwr ekke !SYNS_DÅLIGT? wissan oppa ena sydhe än oppa the andra tha skal han STha ok ekke ga tyl altarens sacrament Gers Die. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">FreST 44. 4) STå, STå faST, Die. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Framhärda, förbliva. sprode omhon ville STa til sin ordh hon hadhe sakt på henne STads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och TorSTen WennSTröm. 1935--40. SFSS.">ATb 1: 369 (1472).
standa
5) STå, befinna sig (i en viss STällning el. i ett visST förhållande el. på ett visST sätt), vara. om person. binder iac mic til. .. at STanda ther fore ij fulle hemuldh i gilde oc allom swarum SD 8: 30 (1361). " the som widher naghra sambindning STrengeligha STa waren alSTinx vtelykte aff allo wali j thät sinnit" Abbedval i Vkl 102. " waare thet swa tha STode the ther ekke wäl vti" Reuterdahl KyrkohiST III 2: 546 (1471). i the fyrotjogo dhagana hon (ɔ jungDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fru Maria).. . vtan kirkio STod SvB 50 (mot sl. av 1400-t.). guDiplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDomsens waldh i hwilkins han schulle Die. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Framdelis lata Die. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Framkomme til parijs. .. til knwtz slech jn STuDio STode STb 3: 440 (1499). meden the (ɔ: småscennerna) STaa vnder wart riis Arnell Brask Biᴵ 31. 7) slå (på ngns sida), hålla (med). gudh hawir mädh thic swa länge STat Hel män 224. 10) beSTå, utkäSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPa. JDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 142. 14) STå i spetsen (för). STanda for, föreSTå. bryggiaren äger STaa för mältningene Arnell Brask Biᴵ 5. JDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fr STanda fore. 15) ansvara (för). JDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fr SDw 2: 1306. meth toSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPtynne skall magnus siälff STa sin äwenthyr meth. äähwa hänne aff honum söker vthan rätthe ärffwingia, ther STaar jach fikke foe SD NS 3: 273 (1417, ä. avskr.). jtem pädhar haralson STod swa wäl mattis person for hemDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Frid som ion mwknk hwi skulle jak äy STaa matisse for hemDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Frid han är borgare ok äkke ion ok ta giorde jak hanum orät matisse ok STode jac hanum äy for hemDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Frid STads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och TorSTen WennSTröm. 1935--40. SFSS.">ATb 1: 123 (1460). pedher olsson sal STaa fore the peningane STb 1: 76 (1476). konungen STande them forä skada fengelse skip häSTa och haffwa sa lenge the koma j theres rike jgen G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 63. jach wil STaa tik och thin STalbrodr for hwss och hemDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fridh STb 2: 249 (1488). " effter tet ath. .. oleff STanDit borgern til tess dödens veners och Die. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Frenders tilkomelsse" ib 3: 105 (1493). - at alle thee. .. ilgerningis män, ther. .. sich syelfwän for scahdä oc for Die. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fromä STa (som handla helt på vinST och förluST?). thöm scal. .. Rydberg Tr 2: 452 (1381). 17) vara underkaSTad, vara skylDig att rätta sig efter. underkaSTa sig, lyda, rätta sig efter.. .. til ath göra gudz vilia oc STa hans budh STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 153. - visa, bevisa (lydnad). at the ekke wilde STaa lydene GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 367 (1511). - STå, underkaSTa sig, finna sig i. JDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fr SDw 2: 1306, K. G. Ljunggren, Objekt och eventūr STā] meth toSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPynne skall magnus siälff STa sin äwenthyr meth SD NS 3: 273 (1417, ä. avskr.). iak oc mine arffua skulum STa alla fara om alla the klaghan ib 373 (1418, d:o). olaf skulle STa sin egin äwentyr STads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och TorSTen WennSTröm. 1935--40. SFSS.">ATb 1: 154 (1461).. .. ok sade her benct sielff wilie STaa faren j jhesu naSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPn STb 2: 531 (1491). sade oleff sich wilia anname skypit j aboo, ther thet ligger, ok vill STandew sine lycke ther medh ib 3: 329 (1497). JDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fr 18. 18) underkaSTa sig, utsätta sig för. ok thetta är thet gellit som han STot forre i!UDiplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.">DDA_TECKEN? leST järn STads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och TorSTen WennSTröm. 1935--40. SFSS.">ATb 1: 17 (1453). - STånda, vara underkaSTad, underkaSTas, undergå. JDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 145. sidan STod hon sin räth som lagen gaffwo at hon bar STazens STena STads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och TorSTen WennSTröm. 1935--40. SFSS.">ATb 2: 59 (1475). han skulde haffua STaath therfore een ondh rätt STb 1: 71 (1476). ib 2: 212, 218 (1487). medh thet samma STodh han sin reth ok döSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPdes til swerDit ib 3: 174 (1494). 19) STå, vara STälld, vara reST, vara planerad. om sak. mellan hwart STykke af thessin x (10) i krantzenom STood ett STykke gull och blaat under Fornvännen 1956 s. 100 (1454, avskr.). - slå, vara belägen, ligga. 1 fiskebäk, thär soghin STodh fordhom VKJ 171. 20) STå, STå STilla, STå orörlig. om sak: - särsk. om flytande ämne. qui conuertidh petram ia (så!) STaghna aquarum. .. han wändher hallena j STandhandhe träsk älla wanta JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 523. ib 559. 21) befinna sig, vara. om sak. the andra husen i STenby STa SD NS 3: 167 (1416). wår STora förgylta sölftafla, som helgedoma äre uti och glas STår före SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FMü 4: 341 (1470, avskr.). 22) STå, STå upptecknad el. skriven, STå omtalad, STå upptagen. allä the articulos som här j STandä SD 8: 269 (1362). thet STander bewaradh ij STadzins bok KTb 59 (1426). SVklE 155. " aar dagh oc STadh som fore scriffuat STaar" ib 168. " jtem förwara sin baath. .. som j gordzbokenne STondher" Arnell Brask Biᴵ 28. 25) STå, befinna sig, vara (försatt i ett visST förhållande el. beskaffad på ett visST sätt). om sak. tomt oc hws. alt sum thet STar nu SD 8: 169 (1362). " än tho at hon (ɔ en byggnad) kunde os nakat til meen äller hinder at STa" SD NS 3: 143 (1416). " jak ok min modher gafwum min fädernies gardh. .. ok thet hafdho förra at ok STodhe til arfs" ib 430 (1419). ArfSTv 15 (1461). " at the bygningin STandhir til fallith, hwilkins grwndhhual synis söndhir krosas" SpV 225. STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 244 (1493), 313 (1497). at grwfwan STar i en godh matte GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 378 (1511?). han hade STolit x mark oc c aff en hofSToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FManoc en bonde, ther thet STod göSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPt i skogen wndan rytterne STb 5: 160 (1517). döö nokor aff koSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPanommen mädhan skipith STandher j byghningh STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 3. - STå full. JDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fr SDw 2: 1306. 26) STå, vara beskaffad, förhålla sig, om sak. - opersonl. tha haffwer jw snarare STaadh till raadz ath wntsätia tunna gotz än packa STb 1: 231 (1480). " gresca härenom skulle jnte trytha, oc ey ellir them j nagon mattho STaa tiill nödh" Troj 101. - med inf. med at. kwnnen j vel sielffwe merchie hwat mich STander aldeles akene at sware eder om nagor bebreffwingh Mon Dipl Sv 50 (1487). - med inf. utan at. huilked oss ey STod formena Reuterdahl KyrkohiST III 2: 545 (1471?). - STå, vara. med prep. til och verbalsubST. ST 337. " oss STod thet engenlunde til görende" Reuterdahl KyrkohiST III 2: 545 (1471?).. .. och STaar thet tyl troendes GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 23 (1508). thet roffuerij STar tiil rissan STb 5: 119 (1516). 28) STå, STå till buds, STå för ngns räkning. - STå, inneSTå. thet wij haffuom saa mykit STandande for oss i lubeck thaa maathe wij än nokot wara betrode her i room Troil 5: 316 (1505). - STå (till aff få), lämnad. om sak. - vara insatt el. deponerad. tesse skattade een kiortil for iiij mark oc han STod i radhSTugunne STads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och TorSTen WennSTröm. 1935--40. SFSS.">ATb 1: 264 (1467). STb 3: 321 (1497). hans larensson. .. fDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Framsatte om sith moderss ffaders arff om grytor, som j retten hade STad ib 4: 232 (1511). ib 5: 2 (1514). - vara insatt. om lån mot hypotek. cc mark lubicenses STandande ij wismar innan hans northmääyers hws wp der ghroue KTb 59 (1426). - STå, vara STälld, vara satt (till pant). at the enghom sälie borghe eller lane kirkione thiend. wtan fore redha peninga eller godha wärdöra eller oc wissan pant. huilken panther jo bäther wara scal änt hz han foreSTaar Gummerus Syn-STat 41 (1425, viDim. 1440). ib. j skedh som. .. STar for vj [6] mark HLG 1: 86 (1486). 30) lagSTå. tha är then for:da gaardhen laghlika vpbudhin ok hauer laghlika STanDith at lösa SD NS 3: 194 (1416). 31) anSTå, vila, vara lämnad å sida. item hawa. .. konung erik oc. .. drotning margareta. .. latit STa wm the delo oc godz oc bönder, som Die. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fran krononne är gangit Rydberg Tr 2: 657 (1396). - STå, STå oavgjord, uppskjutas. al the STykke ther os ijmillan STod SD NS 3: 260 (1417). oleff. .. forbadh peder flemiing, fore tet han slogh hans suen j heel. .. huilket han hanom tilgaff, effter tget ath zachen STanDit haffuer nath ok aar, ok for:ne oleff STanDit borgen til tess dödes veners och Die. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Frenders tilkomelse ok jngen än nw komen är STb 3: 105 (1493). alla. .. gaffuo for:ne huSTrv margit. .. quit ok Die. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fry fore arffuit, lösörene effther sin bonde, ffaSTe grvnden STande Die. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Framdelis ib 438 (1499). STads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och TorSTen WennSTröm. 1935--40. SFSS.">ATb 3: 345 (1524). 33) STå, räcka, forfara, vara. rötkil. .. saat ther i viij daga swa lenge som landzrätten STaade SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FMU 4: 459 (1476). [aleneSTe är] bröST tette onde föret j wintren inthet STonDit haffuer STb 5: 323 (1521, Kop). 35) STå, äga rum. tha branDin STodh STads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och TorSTen WennSTröm. 1935--40. SFSS.">ATb 2: 154 (1480). en wal. .. huar en STridh hafde STanDit j fordom dagom STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 130. " thet herramötha som nw skal STha i telghe" GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 146 (1500). ib 148 (1500?). STock Skb 193 (1521-22). 36) STå, STå vid makt, äga beSTånd. - STå, beSTå, gälla, äga giltighet. ath mit teSTement. .. motthe bliffua STandet och hallit til een ewigen tiidh GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 83 (1488). " alt tet hon til kyrkiona giffuit hade. . skulle STanda och bliffue faST" STb 4: 49 (1505). - part. pres. beSTåndande, gällande. þa bliwer þetta STandande SD 8: 32 (1361). 38) beSTå, bero. - bero vara beroende (på el. av). täkkis idher thet godz ath anama, thet STaar til idher SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FMU 4: 343 (omkr. 1740). - bero på, komma an på. swa mykit till oss ok warom STadh STander SD NS 3: 265 (1417). thet (ɔ: rätt bedömning av jaktfalkar) STaar mykith til then them regerar oc tämyer STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 277. 43) anSTå, hövas, passa. - passa. om klädesplagg. therra klädhe äro renlikin ok STaa them wel ok föghelika STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 63. 44) STanda for hand, föreSTå, vara föreSTående. hwa som sua hauir ofuer sik bygt honum STanDir for hand godh ändelyct Vis STen 8. 45) STå, koSTa. JDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fr SDw 2: 1306. thet jac hafer salt. .. gardhin. .. fore fyra mark päninga ok tiwghu, swasom han mik SToodh SD NS 3: 606 (1420). - vara uppskattad till. then delin benct kogh äger i husit. .. STaar iiijᶜxc (490) marcker STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 152 (1489). gälla, räknas. ath thenna piinlikheeth tu lider nw. .. matthe STaa for thina synda booth Saml 6: 165. pilten (ɔ Jesus i en uppenbarelse) swaradhe thu haffwir fämtighi aar oc iak fäm, mit förSTa aar skal STaa (STabit) for thin förSTa tio aar. .. oc mit fäSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPta aar skal STaa for thin fämtigho Mecht 192. 47) med prep. äptir, trakta efter, fika efter. marghe fore wärlz giri skuld STanda äpter marghom giällom SvKyrkobr 63. 48) STanda til kännanDis, tillSTå. jak STar tilkännanDis (fateor), enhgom. .. wara lofflikit. .. at liffwa widher enkannelikin lagh SpV 445.
standa
2) sörja för, vårda sig om. anders j öSTen aa. . sagdes si wilia at halda the förnäSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPde huSTru katerine oc STaa henne fore Uppl LagmandSDomb 29 (1490).
standa
4) föreSTå, vänta, tillSTunda. " sidhan STandhir enkte annath fore (erit), wthan en kärlekir owir alla, j allom, ok mz allom" SpV 495. " tha magha the pröffua hurw rätwislika them STar foe til thera siäl ath pinas ok plagas" STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 4: 23. - JDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fr foreSTanda.
standa
2) vara inne, vara för handen. j thennom faSTo tyamanum som nw STaar jnne STillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 5: 200.
standa
3) tillSTå, erkänna. iak STaar til at jak kallede hanum sokkofot STads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och TorSTen WennSTröm. 1935--40. SFSS.">ATb 1: 121 (1460). ib 328 (1470). " her ture STodh thät taa til. .. ath han the breff j wärio haffde" ArfSTv 100 (1472). STb 1: 111 (1477), 2: 200 (1487). STadt heller thin gerningh til ok bedes nade ib 239 (1487). STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 138 (1489). STb 3: 331 (1497). " om hon än thå wille STonde sin ord och gaffuor til, som hon tiillforende giort" ib 4: 257 (1512-13). HSH 16: 91 (1527).
standa
4) giva försäkran el. intyg. ware thet swa at hanom noghor man skylla wyllä fore ath han noghot aff böndyr toogh ällir them beskattadhe tha STar iak honom thäs ti at iac baadh honom thet göra VgFornmt I 2: 41 (1397). SD NS 3: 441 (1419). " Die. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Framledhis STaar jak täss til at miin huSTru marghit ioanSDotter war j handlaghi medh mik tha thetta köp laghlika giort war" JämtlDipl 211 (1428). " thu haffer STulit min bath oc STar jac fylDiga til at thu eST min livff" STads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och TorSTen WennSTröm. 1935--40. SFSS.">ATb 1 6 (1452). ib 133 (1460). NMU 1: 146 (1488). STb 4: 228 (1511). thaa bleff. .. alth ärligiä. .. vprächnadh. .. qwith och Die. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Frith för allth äwich tiltall, som tessa eftherscrifnä. .. dande mänss aaff klärkäridet STaa mik fwlkomligiä till HLG 2: 140 (1526). 5) överlåta, tillförsäkra, tillförsäkra rättighet till. naar the haffdo thet öffuerlakt a badha sidhor gamalt och nijtt thet hwar there then andhra STodh til j wissom och wirklikom räkenskep, tha bleff. .. henric. .. skylloger. .. andris. .. atto och siwtige mark Svartb (Skokl) 443 (1451). " teslikis ware oc om löDissö, STaa borgamere ther konung criSTiern hyllning oc manskap til, tha bliffue oc ther wid Rydberg Tr 3: 254 (1453). "STads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och TorSTen WennSTröm. 1935--40. SFSS.">ATb 1: 136 (1460). " han STar forᵈᵃ magnus til om een gardh han hanom salt hafde ib 215 (1465). STonder iak fulkomblica til then hederlig herra doSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MProST j lincöpung thz höö iak honum salt haffuer aff forneSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPda teeg Brasks Kopieb 32 (1511). - JDie. Utg. af J. A. AhlSTrand. 1853.">Fr tilSTanda. "

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • stonde STb 4: 257 (1512-13). pres. stander. stand(h)ir Vis sten 8 ; SpV 225, 495. stond(h)er Brasks Kopieb 32 (1511) ; Arnell Brask Biᴵ 28. stond´r Beckman STud 107 (omkr. 1450, MELL 34 ). pl. 3 pers. standa. konj. stande STb 3: 438 (1499). impf. stodh. stod. stood(h) SD NS 3: 606 (1420) ; Arfstv 15 (1461) ; Fornvännen 1956 s. 100 (1454, avskr.); Stock Skb 242 (1524-25). stiodh Atb 3: 345 (1524). sto ib 1: 315 (1469) ; STb 2: 580 (1491).
  • stoff SJ 2: 211 (1492).
  • stot ATb 1: 3, (1451), 17 (1453); Saml 34: 276.
  • stoot STb 1: 72 (1476). stod(h)e Sd NS 3: 430 (1419); SJ 2: 112, 123 (1488), 138 (1489) o. s. v; STb 2: 483, 494 (1490). 3: 198 (1494), 313 (1496), 440 (1499), 4: 51 (1505) (jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 313 f.). staade FMU 4: 459 (1476). 2 pers. stodhz SkrtUppb 57.
  • stogt ib 79.
  • stodho.
  • konj. stode Atb 1: 123 (1460). pl. 3 pers. stode Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). part. pret. n. standet GPM 2: 83 (1488). supin. standit(h) Sd NS 3: 194 (1416); STb 3: 105 (1493); MP 4: 130. standit Stb 5: 323 (1521, Kop). imperat. stadt ib 2: 239 (1487). stath SkrtUPpb 209. Jfr Sdw 2: 1306) och sta (staa. refl. stas Mecht 164. pres. star, staar. pl. 3 pers. sta SD NS 3: 167 (1416).
  • staa MP 5: 63 ; Arnell Brask Biᴵ 31. supin. stat Hel män 224.
  • staath STb 1: 71 (1476). stad ib 4: 232 (1511). Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 219, 290 ff., 312 f.),
  • standa ater , 2) återstå, vara övrig. fogeten bleff skuldogher radhet xij öra oc ther star ather af sakören som vt fäst er ATb 1: 6 (1452). ib 205 (1465).
  • standa fore , 1) förestå, förvalta, styra, leda. them som eendrächtelige walde worde aff rikesens radh adh standa rikedh fore G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 70. - förvalta, sköta. han ville jntet lenge staa thöm (ɔ: pengarna) fore j sit hws eller haffua vmsorg fore thöm STb 4: 9 (1504). han vilde ey herbergere fremet folk och stande sit embete fore ib 30 (1504).
  • standa i gen , 1) återstå. xx öra sta igen HLG 1: 47 (1443). the aterstadha, som stodho igen medh landbomom VKJ 286 (1466). STb 3: 433 (1499). HLG 2: 62 (1518). viij marc, som stood i ghen aff lönen Stock Skb 242 (1524-25). 2) ha kvar obetalt, vara efter med. 3 aars landgäl, som han stodh igen medh VKJ 99 (1466). ib 120 (1466). HLG 2: 102. - ha afullgjord el. försummad. ewert. .. zacer til jx marck for iij warda han medh jgen stode STb 3: 313 (1496). - Jfr i gen standa.
  • standa inne ,
  • *standa mot , med dat. el. i dess ställe ack. 1) stå emot, göra motstånd. constanciam stadhughetena mz hwilka skal stas mot syndinne Mecht 164. 2) sätta sig emot. thär til. .. ath. .. nakor. . fortredheligha star moth sinom forman Mecht 308. 3) motstå, hindra, förhindra. at jac wil. .. standa moth oräth och störkia fridh oc räth Svartb 394 (1441). iohanna glömdhe offtha at stha moth ondom tankom JMPs 400. - Jfr motstanda.
  • standa til , 1) ställa sig på (ngns) sida, förklara (ngn) ha rätt. nämpden stodh martene til at han haffde laghlika köpt ingalykio SD NS 3: 521 (1419). Lagerbring Saml 2: 204 (1440) , 219 (1446). then qwinan sköt oppa at hon hafde köpt myölid i them lisla posanum war ATb 1: 73 (1457). " tha stodh forᵈᵉ hinrik hanom til ther om (ɔ om ett krav) b 236 (1466). STb 1: 150 (1478), 374 (1482). "
  • *standa til baka , 1) återstå, vara övirg. eric pederson rådhman bar hustrv birgitta. .. the penninga, som tillbaka stodho Stock Skb 299 (1520, Skip). ib 307 (1523, d:o). 2) ha kvar obetalt, vara efter med. om han med för:de tomptöre staar tilbaka j iii (3) aar skal för:de gard. .. HSH 13: 130 (1525? Brask).
  • standa up , 1) med personsubj.: stå upp, uppstå, resa sig (ur sittande el. liggande ställning). stode vp i retten ärligh man mattis marthensson radman fulmechtok pa hinrik mwlles arffuinga wegna SJ 2: 112 (1488). ib 123 (1488) , 215 (1492). mandagin.. . stode vp fore rettin hans falkensten ib 232 (1493). - uppstå från död. saghu þe alle at hon stot vp af grauinne Saml 34: 276. Jfr upstanda.
  • *standa ute , vara pantsatt (för). Jfr Sdw 2: 1306. Jfr utestanda.
  • *standa äptir , stå kvar, fortfarande stå. Jfr Sdw 2: 1306.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛏᛆᚿᚦᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Fr
Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.
Gers Frest
Om djefvulens frestelse. Af Joh. Gerson. Öfversatt af Ericus Nicolai. 1876.
ATb
(el. ATb 1), ATb 2, ATb 3 Arboga stads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och Torsten Wennström. 1935--40. SFSS.
DD
Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1--3. 1842--46.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
FM
Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
SJ
2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Abbedval i Vkl
Ordning vid abbedisseval i Vadstena kloster. I Småst på Fsv.
Arfstv
Arfstvisten emellan Erik Eriksson (Gyllenstjerna) och Ture Turesson (Bjelke) 1451--1480. Utg. af K. H. Karlsson. 1908. SFSS.
Arnell Brask
E. Arnell, Bidrag till biskop Hans Brasks lefnadsteckning. 1904. [Av de särskilt paginerade textbilagorna är I, s. 7--37, avtryckt ur hds. fr. 1513--27.]
FMU
Finlands medeltidsurkunder. Utg. af Finlands Statsarkiv genom R. Hausen. 1--5. 1910--28.
GPM
Gamla papper angående Mora socken. II. Arvid Siggessons brevväxling. Utg. av L. Sjödin och A. Pers. 1932.
Gummerus Syn-stat
Synodalstatuter och andra kyrkorättsliga aktstycken från den svenska medeltidskyrkan. Utg. af J. Gummerus. 1902.
Hel män
Helige mäns lefverne jämte legender och järtecken. Utg. af R. Geete. 1902. SFSS.
HLG 1
Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm. I. Gillesboken 1393--1487. Utg. av I. Collijn. 1921.
KTb
Kalmar stads tänkebok. Utg. av I. Modéer och S. Engström. 1945. SFSS.
Mecht
Hel. Mechtils uppenbarelser (Liber spiritualis gratiæ) öfversatta från latinet år 1469 af Jöns Budde. Utg. af R. Geete. 1899. SFSS.
Mon Dipl Sv
Monumenta diplomatica Svecana. Ed. J. H. Schröder. 1820--22.
PMSkr
Peder Månssons Skrifter på svenska. Utg. af R. Geete. 1913--15. SFSS.
Reuterdahl Kyrkohist
H. Reuterdahl, Svenska kyrkans historia. III, 2:528--59.
Rydberg Tr
Sveriges traktater med främmande magter jemte andra dit hörande handlingar. Utgifna af O.S. Rydberg. Del. 2, 3. 1880--95.
Saml
Samlaren. Tidskrift utgifven af Svenska Literatursällskapets arbetsutskott. 1880 o. följ.
SpV
Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
Stock Skb
Stockholms stads skottebok 1516--1525 samt strödda räkenskaper. Utg. genom J. A. Almquist. 1935.
SvB
Svenska Böner från medeltiden. Utg. af R. Geete. 1907--09. SFSS.
SvKyrkobr
Svenska Kyrkobruk under medeltiden. Utg. af R. Geete. 1900. SFSS.
SVklE
Stadga af år 1443 för Vadstena klosters ekonomi. I Småst på Fsv.
Troil
Skrifter och handlingar til uplysning i svenska kyrko och reformationshistorien. [Utg. av U. von Troil.] 1--5. 1790--91.
Troj
Historia Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.
Vis sten
Den vises sten. I Småst på Fsv.
VKJ
Vadstena klosters Jordebok 1500 jemte tillägg ur klostrets äldre jordeböcker. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1898. [Beträffande dateringen jfr E. Noreen, Historisk Tidskrift 39, s. 187 f.]
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
Brasks Kopieb
Biskop Hans Brasks kopiebok. Bilaga till Östergötlands Fornminnesförenings Tidskrift. I. 1875.
HLG 2
Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm. II--IV. Erogata 1509--1528. Utg. av I. Collijn. 1923.
JämtlDipl
Jämtlands och Härjedalens diplomatarium utg. under red. av K.-E. Löfqvist o. R. Swedlund. 1943 ff.
NMU
Närkes medeltida urkunder I. Riseberga kloster. Utg. av K. G. Grandinsson. 1935.
Svartb
och Svartb (Skokl) Registrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur Skoklosters Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.
Svartb (Skokl)
/se Svartb/
➞ See all works cited in the dictionary

Back