Stygger

stygger

1) afsky, leda, vedervilja, motvilja. lhan (ɔ: gudz räddughe) födhir. .. värdinna styg KL 256. " lthu hafdhe j dagh styg (ändradt från stygdh) widh odygdh" Bil 566. fik drotniingin ther aff dighran stygh widh mannin ib 726. hawa stig oc ledho widh fwlan sidh MB 1: 495. " hwar man hawer natwrlikan styg widh dödhin ib 507. hawen i styg widh dräpin faar oc wämilse ib 298. "KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 114. " alt hymerikis härskap hawier stygh mot them" ib 1: 164. " at man skulle swa myKLo mere styg hawa a mot at giwta annars mantz blodh" MB 1: 477. " hwilkin som eeth thera älsakr han haffwer ledho ok stwgh til thz andhra Spec. Virg. s. 232. thän letar sannelika äptir himmerike, hwilkin ekke haffwer stigwgh ällir ledho j wäghenom" ib 256 (båda ställena enl. uppgift af Dr R. Geete). mandrap oc lyghn hawa. .. hälder natwrlikin styg än giri MB 1: 463. thänne matin gör ey styg älla edho them af honom äta KLemming. 1860.">Gr 272. 2) fasa, bäfvan, ängslan. miutz a thän räddogha och stygh (memento mæoris et horroris) som thu tholdhe KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 199. han. .. swettes swa for komaskolande pinonna styg ok ängxla at hans swetter var swa som blodzdropa nidhirlöpande a iordhena MP 2: 10. 3) fasa, förskräcKLighet, ryslighet. j heluite är. .. rädhelikin styggir MP 1: 324. ib 46. KLemming. 1860.">Gren. 1866.">Ber 211. häluitis rop ok stygh skulu the höra KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 151. the qwinnona som nu födha ok födhas födhas mz styg oc orenlikhet ib 3: 153 - De ställen, på hvilka ordeta genus ej framträder, kunna föras till stygdh. Jfr detta ord och vidherstygger.

Part of speech: nn

• styg.
• stygh Bil 726 ; Bir 1: 151, 161, 4: 129.
• stig MB 1: 495. stiwgh Spec. Virg. s. 256. stwgh ib 232 ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛋᛏᛦᚵᚵᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Stygger (I)
• Stygger (II)
• Stygger (IV)