Þunge

Old Swedish Dictionary - þunge

Meaning of Old Swedish word "þunge" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

þunge Old Swedish word can mean:

þunge
L.
þunge
1) tyngd, börda. " konungin. .. loot. .. binda vidh been hans iärn som skapadh varo som benin. hulkin som varo osighianDis mykyt thung, at mz tholkom thunga skullo benin wtslitas fran knämen" Gr 279. spikane oppehiollo allan licammans thugna (pondus) Bo 201. RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 112. BK 208. " the skulu wara williande ok moghande tula mykin tunga (sustinere magnituDinem ponderis) ok äruodhe" Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 81 (199, 88) ; jfr 4. thz är Dighr tunge föra tung wapn ok kräselika födho ib (200, 89; jfr 4. - Bildl. redhoBone äru the til hedhir ok kiRKionna värdhelikhetz höghelikhet oc then thunga som rädhelikin vare ämuäl änglomen at läggia oppa sina axla Bo 99. " for syndanna thungha" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 207. ib 275. gik nw en stor twnga aff min halss Di 22. thr epther haffuer iag myken trå henne store twnge (d. v. s. riBure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KSförstandarskapet) skilias i fra RK 3: (sista forts.) 5752.
þunge
2) tunga, betungande. " han wilde hwarium hughnadh ok nadhe göra ok ängum tunga" Bil 384. " wardh han swa riker wtan landa thunga. at han gaff all lanDin lidugh aff skattom" ib. " the (bröderna) waro honom til mycken tungä" MD 499 ; jfr 4.
þunge
3) tunga, pålaga, skatt. läggia oppa almoghan j rikeno ouana skatte ok thunga (Gravamina insolita) RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 466. skatt oc tunga ökadhe han til MD 386. wtan landgield ok allan thunga SD NS 1: 488 (1405).
þunge
4) tunga, möda, vedermöda, besvär, olägenhet. huar som mera äter än han torf til sin naturlik skipilse, thz är dröuilse til hans kiäla, ok tunge til lhans likamlik åthäue (etiam nocet corpori, quia, impeDit Digestionem debitam) Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 43 (110, 46). " nu förþe þu mik þän gäst. mik varþar tel langan þugga" Bu 19. " gudh. .. löse idhan anger ok swa idher thunga" Iv 4198 (kan föras till 5).
þunge
5) bekymmer, oro. " thera hierta war wthan twnga" RK 3. 2214.
þunge
6) tyngd, känsla af tyngd. allom sömpnins thunga ((GraveDine) fiärre Bortrördhom RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 246.

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • þugge: -a Bu 19.
  • twnga Di 22 ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᚢᚿᚵᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
BK
Margaretæ de Sancta Birgitta Chronicon. Ed. E. Rietz. 1844.
Bo
Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
Gr
Legenden om Gregorius af Armenien. Utg. af G. E. Klemming. 1860.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
Iv
Herr Ivan Lejonriddaren. Utg. af J. W. Liffman och G. Stephens. 1849.
➞ See all works cited in the dictionary

Back