Trygger

trygger Old Swedish word can mean:

trygger

L.

trygger

1) trogen, trofast. " þik koKLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MBar. .. goþar koKLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPan ok trygar broþer tel hiKLemming. 1862.">Alp" Lg.">Bu 102. - trogen, hängIven. idher och theress fatige thro hwlle, trygge thienara BSH 5: 273 (1508). - trogen, troget hängifven, trofast (mot). med dat. (eli dess ställe ack.). som KLemming. 1862.">Alla tryggaster (fidelissimus) är mik i mino hwse KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 1: 396. " hon. .. vilde vara sin herra tryg" Iv 2549. KLemming. 1862.">Al 1056, 5262, 9636. " swor han wara trygger och thro hwar then man i sverige boo" KLemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; AKLemming 1--10. 1883--86.">LBr: Om konung AKLemming 1--10. 1883--86.">LBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 2: 118.

trygger

2) tillförlitlig, trovärdig. the sculu skiära sik mäþ tolf mannum. them Sum trygger äru SD 1: 669 (1285, gammKLemming. 1862.">Al afskr.). - säker, ssom man kan lita poå. jnge äro tryggyare ath thro än tesse KLemming 1--10. 1883--86.">LB 2: 60. siälena ankar fast ok trykt (tutam ac firmam) KLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MP 1: 61. trygt tekn, tecken hvrigenom man kan förvissa sig om en utsagas riktighet el. om att ngn har det uppdrag som han uppgifver eller är den person för hvllken han gifver sig ut. gaf hänne trygo (för trygt?) tekn þät häLgha cors Lg.">Bu 516. " diäwlen i manz hami böþ hänne af husbondasn väghna mz trygo tekne fara mz sik" ib. " hon þorþe eigh ne sighia gen tryggo tekne ib. Jfr vartekn. "

trygger

3) trygg, säker, trygggad mot fara, fri från fara. oppa beggia sidher om siön lath iag hemmegher byggia på thz wij skulle wara tess tryggia (sannolikt af rimmet föreanledd föKLemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; AKLemming 1--10. 1883--86.">LBr: Om konung AKLemming 1--10. 1883--86.">LBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKortning af tryggiare) för bakhär oc tess staKLemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; AKLemming 1--10. 1883--86.">LBr: Om konung AKLemming 1--10. 1883--86.">LBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RKare moth them stå KLemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; AKLemming 1--10. 1883--86.">LBr: Om konung AKLemming 1--10. 1883--86.">LBrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.">RK 3: (sista forts.) 6118. the. .. sätia them j tryggan (tuto) stadh KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 161 ib 33, 2: 36, 3: 169. KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: 382. " en man. .. ledhe skipit ok styrdhe. . .. til ltygga haKLemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPn" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 400. ganga the en rättan oc tryggan wägh ib 4: 68. haffua tröggan (securum) hiordrang SD 5: 27 (öfvers. i hdskr. fr. midten af 1400-tKLemming. 1862.">Alet). räddos. .. at ey wara tryggare at thula leonins gäld än manna wredhe KL 298. " är tryggare (tutius) at blifwa j skiuleno" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 301. Lgren. 1875.">LfK 145. " the som tholke äru som zacheus oc magdKLemming. 1862.">Alena vrtuKLemming. 1862.">Aldo tryggiasta delin" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 43. - trygg, rådig. prästin sagdhe ey wara trygt ok eys idhwänio at giwa nokrom gudhz likama j tholike soot KL 20. ey är tryght at tro eet ordh wtländningiom ib 398. KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: 393. " aff jäfwoghom thingom är ey trygh at döma" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 148. - (?) iak gifwer ther til (till Apollos KLoster) thz är mik trykt siäxtan thusand gaKLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MBla ducata KLemming. 1862.">Al 10510.

trygger

4) tryggad, i säkert förvr. skKLemming. 1862.">Al skiparen jnsätya the päningr the bliffwa trygge PM XIII.

trygger

5) trygg, lugn, obekymrad, fri från känsla af fara. skKLemming. 1862.">Alt thu sidhan tryggare (securior) nidhbergaa til thina fiända heman KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: 90. " wi skulom ingaa til them som tryggie äru" ib 127. KLemming. 1862.">Alexander gör them KLemming. 1862.">Alla tyggia mz siin ordh KLemming. 1862.">Al 2398. - lugn, frimodig. thär waro antzswar tryg oc tröst thaghar redho Lg 983. " o huat trygh oc frögdogh äru idur wälsignada hiärta, som för waro full mz räddogha oc dröffuilsom" Su 143. eth goth. .. oc trygdh samwet Lgren. 1875.">LfK 76. " KLemming. 1862.">Aldra trygasta glädhi ib. "ib 77. mz. .. trygdh hopp Lg 3: 442. - n. adv. tryggt, med känsla af trygghet el. frihet från fara. tha wi hona haffwom oc hKLemming. 1862.">Aldom som tryggast slither hon oc slipper myth wtu handomen Lgren. 1875.">LfK 122. - Jfr otrygger.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

• trygar Bu 102.
• trygt KL 20.
• tryght Bir 2: 148 ; KL 398 ; MB 2: 393.
• trygdh Lg 3: 442 ; LfK 76.
• trykt MP 1: 61 ; Al 10510 ; LfK 145. ack. m. tryggan. trygghan MB 2: 232.
• tröggan SD 5: 27 (öfvers. i hdskr. fr. midten af 1400let). f. trygga SML Add. 1: 5; Bir 1: 400.
• tryggum VGL IV 19: 1 i var. n. tryggo Bu 516. trygo ib. pl. nom. m. tryggir VGL IV 15: 10. trygger SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). trygge Al 1056 ; PM XIII.
• tryggie MB 2: 127. " tryg (i rimsl. med dygdh)" Al 5262.
• tryg Lg 983.
• trygh Su 143. ack.
• tryggia Al 2398.
• tryggum UplL M 47: pr. gen. tryggiä VGL I S 2. komp. tryggare KL 298 ; Bir 1: 301, 2: 36 ; LfK 76 ; MB 2: 90 ;
• -a Bir 1: 333.
• tryggiare ib 3: 169.
• tryggyare LB 2: 60. superl. tryggaster MB 1: 396.
• trygaster: -a LfK 76.
• tryggiaster: -a Bir 2: 43),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛏᚱᛦᚵᚵᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Trygger (I)