Umfärþ

umfärþ (umfærþ)

eg. kringfarande, kringgående; omfärd, vid öfverlåtelse af jord enligt Vestgötsk och Värmländsk rätt förekommande handling hvilken bestod deri att emottagaren och öfverlåtaren jämte vissa andra personer som egde att vid tillfället vara närvarande gingo kring den föryttrade jordens område. Jfr Schlyter, Ordbok s. 662; Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 514 f.; Lehmann, Abhandlungen zur German. Rechtsgeshichte s. 102 f. hoc ea lege facimus quod lingua patria uocamus mulscøta. ita quod in placito communis populi publicetur & umferd fiat lege terre SD 1: 228 (1222-30). recognoscimus. .. nos colonias nostras in harsaas, wranne et ytrasund. .. gøztauo tunæson. .. vendidisse, et scotacione legAli wlgariter dicta wmfærd sibi et suis heredibus assignasse et tradidisse ib 3: 681 (1325). " ib 2: 17 (1286, på två st.), 4: 230 (1331), 245 (1331), 5: 629 (1347). scotamus. .. ispis et irreuocabiliter assignamus. cum omni ratificatione. et modo legum vestgotorum dictis skapt et vmfærd" ib 29 (1341). " hoc. .. concambium prediorum factum est cum omni legAli iure vermælandie. .. jsti presentes fuerunt super firmacionem dictam fæst et vmfærþ ex parte nostra, et predicte reuerende domine et conuentus, videlicet ego andreas ac suno thordæsson. . ., sAluo in sytherby" ib 4: 348 (1334). hauir jäk hanom thet for:de gooz farit meth skaft oc skiäl fra mik oc minom brodhir. .. oc thiil for:de thorbärgh. .. oc thässä xij fasto waro oppa vmfärdonne (för -inne el. -enne?) ib NS 1: 620 (1407). haffhändhom (d. v. s. affhändhom) vii oos thet goodz for:dha fraa oos oc wara arffwa thil michiels niclisson oc hans arffwa, thil äwärdhelika ägho, medh fäästh oc medh vmfeerdh oc medh Allom thöm laghom, som war lagh thil säghia, oc fäästhin war giordh a lagberghe i thiugwAllom ib 2: 404 (1411). ib 786 (1414). Svenska Riks-archivets Pergamentsbref 1: 589 (1379), 2: 87 (1385), 193 (1390). Styffe, Skandinavien und. unionstiden, 2 uppl., s. 150 (urk. fr. 1444). hiollo thesse a skapteno med mik tha omferdhen giordis Vestergötlands Fornminnesförenings Tidskrift H. 2 s. 48 (urk. fr. 1461). Jfr lagha umfärdh, äfvensom umfarning.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so umfärþ may have also been written as umfærþ

Part of speech: nn

• vmfeerdh )

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚢᛘᚠᛅᚱᚦ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Umfärþ (I)