Utkräfia

Old Swedish Dictionary - utkräfia

Meaning of Old Swedish word "utkräfia" (or utkræfia) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

utkräfia Old Swedish word can mean:

utkräfia (utkræfia)
L.
utkräfia (utkræfia)
1) utkräfva. " at wtkräfuia ok vpbära the pänninga som hans fadher. .. gaff före iordher innan västraaros biscopSDöme, ok honom ära nw aterdömde" SD NS 1: 30 (1401). " at vtkräfuia. .. thet sama widhergäld aff for:da herra clauose" ib. " lib 23 (1401, gammal afskr.), 255 (1403, gammal afskr.). hwes dell her for innen jach kan latha mana och vtkräffia, vil jach leggia mich all vin om, at thet skall redelighe och skälighe medfares" BSH 5: 352 (1509). han skal wtkräffwia vaan blodh aff warom owenom KLemming. Del. 1, 2. 1848--55.">MB 2: 158.
utkräfia (utkræfia)
2) kräfva, fordra, begära. " then oskällike sonen som wt krafdhe sins arfs luth af sinom fadhir" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 66. thy at iak mera vt kräfwir (exigo) af thik än af androm ib 35. ib 38. " plägha sik jnbyrdis älskandis wth kräffa huar aff androm nakor tekn oc märke inbyrdis kärlekx" Lgren. 1866.">Bergström. 1868--70.">Su 24. " thu wthkräffwer at iak tik ensampnan skuli älska" ib 23. - kräfva, fordra, bjuda. swa vtkrafdhe rätuisan KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 105. " ganska oräth är them straffelica leffwa, hwilkens ordon wth kräffwir them skulu androm bethe häloghetz äptherdöme" ib 5: 104.
utkräfia (utkræfia)
3) kräfva, fordra, erfordra. aldrigh hawa the (ɔ: munka) sko vtan tha enkanlik vidhirthorft thz wt kräfwir KL 251. " the oppinbaradho äkke androm meer af thy som gudh tedhe thöm än thera siäla gagn wtkrafdhe (urgebat) o 173. vi skolom. .. ey tiäna nakrom i öghonen oc ey äptir thy som yttra vällit wtkräfwir (secundum exigentiam exterioris pompæ). vtan äptir thy som hans tharf oc godhlekir wtkräfwir som thiänistena thorf vidhir ib 68. kristin tro forbiwdher grata dödha män the som gudhlika lifdho, än tho at milhetin thz wt kräfwär" Lgren. 1866.">Ber 188. " al thing äru foreseedh j gudhelike stadhelikhet ok j sinom tima gudhelica ok skällica framkomin äptir thy som huario eeno til höre ok thz vtkräfwir (secundum exigentiam uniuscujusque rei)" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 121. ib 2: 91, 3: 105. Lg 3: 269, 427. Lgren. 1866.">Bergström. 1868--70.">Su 188, 193. somlike materia behöffwa oc wtkräffuia grannare ranzsakan ib 351. - Jfr kräfla ut.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so utkräfia may have also been written as utkræfia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • -kräffia.
  • -krefia SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). -kräffiga BSH 5: 352 (1509).
  • -kräffwia.
  • -kräfuia.
  • -kraffia Su 188.
  • -kraffuia: -kraffuer ib 193),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚢᛏᚴᚱᛅᚠᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
Ber
Helige Bernhards Skrifter. Utg. af H. Wieselgren. 1866.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
➞ See all works cited in the dictionary

Back