Ängsla
Old Swedish Dictionary - ängslaMeaning of Old Swedish word "ängsla" (or ængsla) in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
ängsla Old Swedish word can mean:
- ängsla (ængsla)
- , 1) tyckas, ansattas, besväras. han angxlas aff fatidomenom KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 64. " nar han angxladhis (anxiabatur) aff dözins thrange" ib 445.
- ängsla (ængsla)
- 2) pressas, tvingas, drifvas. böriadhe iak til at ängxlas til dödzsens stridh (factus in agonia) Su 28. nar han (ɔ: ondir man) angxlas til giri. .. bitz aff wredhe oc smittas aff skörlimnadh. .. thz är diäfulsins pino oc äuerdhelica oro tekn KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 97.
- ängsla (ængsla)
- 3) tryckas, känna tryckning, känna vånda. ha ängslas hiertat LB 3: 41. - var i trångmål el. nöd, pinas, våndas; vara i ångets. hon ängxladhis mykit thy at hon gat ey andas gynum munnin KL 66. " thri diäkna gnot til paris j myKLom storm ok thordhyn ok lygneld ok rägne ok dröfdhos mykit aff thy ok ängxladhos" ib 72. " nar hon saa han swa pinlica thrana. oc ängxlas. grata. ok döö" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 204. swa möddis hon ok ängxladis som han ib 201. " swa brindhir diäfwllin altidh ok ängxlas (angustiatur) j sinne ilzsko" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 188. " synis thz them swa som the satin mällan stingande gadda älla thörne ok ängxlas j hwarre stund" ib 42. " meer angxladhis han aff kötzsins siukdom ok hiärtans dröuilsom än aff sins atirlösara pino" ib 3: 445. " nar hughin angxlas (angustinatur) aff gudz vanhedhir" ib 2: 30 ; " jfr 339. - pinas af, känna leda vid. med inf. hughin angxlas at ägha världinna (angustiatur mens possidere mundum)" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 224 ; " jfr 339. en man ängxlandis at liwa fore likamlika genwärdho" KL 52. " ey skulum vi änxlas at höra gudz äMBete" MP 1: 52. - ängslas, oroas, blifva ängslig, blifva orolig. nar han. .. angxlas ey aff dröuilsom vtan sätir allan sin vilia oc licamma j gudz vilia oc skipan KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 229: jfr 339. hon. .. ängxladhis mykit. .. j sinom hugh VKR V. Lg 808. " ängslas. .. ey vm gudh wil plagha thic i likamanom" KL 241. " then tidh han kom til brunnen ängsladhis han mykit. thy at han hafdhe glömt repeno oc fik ey watnint" ib 294. " ängxladhis (anxiabatur) modhorin swa som vtan alt hop" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 27. " ängxlades han storliga oc räddes" MB 2: 243. " nar josep. .. lhafdhe vndirstandit mik vara hauande vndradhe han ok anxladhis (anzibatur) reknande sik owerdhoghan at byggia mz mik ok viste ey huat han skulle göra" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 159. - vara ängslig el. orolig för, frukta. med at åtföljdt af negation. jak war. .. mykit änxlandis at iak ey wanlika tigdhe (anixa ne forte silerem) the thing hulkin som iak häldir hafhde skulit tala KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 26.
- ängsla (ængsla)
- 4) vara ängslig el. orolig för, med bekymmer tänka på. nar. .. sancta KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Birgitta vmsörgendes engxladhes hwem (sollicita esset de persona quæ) hon sculde faa til samföLgiäre. .. j swa longo pylagrims färdh Lg 3: 527. - med ovisshet el. undran tänka på. thenne samma brodher. .. tiLBöriade at ängxslas (reSumere) widh sik siälffuan huat han seet oc hört haffde Su 264. - bekymra sig (med), hafva bekymmer (för el. om). nar han latir hughin anxslas j fafängon thingom ok dröuisom (anxiari Supervacuis et tribulationibus pertubari) KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 321 ; jfr 339.
Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so ängsla may have also been written as ængsla
Part of speech: vb
Grammatical aspect: v.
Alternative forms or notes:- ängxla.
- änxla.
- engxla.
- angxla.
- -rel.
- ängslas
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛅᚿᚵᛋᛚᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- Su
- H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
- Bo
- Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.
- KL
- Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
- LB
- Läke- och Örte-Böcker. Utg. af G. E. Klemming 1--10. 1883--86.
- Lg
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- MP
- Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
- VKR
- Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
- Lg 3
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.