Ärfdh

Old Swedish Dictionary - ärfdh

Meaning of Old Swedish word "ärfdh" (or ærfdh) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

ärfdh (ærfdh)
arv, arvsrätt. Kännoms vi. .. os heþerlikom manne Olaus Aggason haua latit allan varn äghodel i Iärastadhom meþ hus ok iorþ ok allo þy þär til höre, som vi meþ rätte ärfdh äftir vara älskeliga syuslungo. .. vp barom SD 6: 271 (1351). " medh rättu ärfd" ib 8: 43 (1361). hwelekt goz ther hänna fränder. .. skuldo nu wm kyndilsmesso hafwa jnlöst til rätte ärfdh oc rätta bördh NMU 1: 59 (1357).

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so ärfdh may have also been written as ærfdh

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:
  • ärfdha balker ,
  • ärfdha del m. arvslott. fore þän fornampda ärþadel SD 8: 227 (1362). " min ärffadel iak ärpde äpptir min fatirbrothir" JämtlDipl 147 (1397).
  • ärfdha gods (goz) n. arvgods. Vare thet oc swa. .. at wara arffuingia eller noger thera wildo hindra eller igen kalla war arffda godz som wi giffuit Svartb 375 (1439). " alt min hustruss erffde gotz Arvstv 5 (1470-t.). - Jfr fasta ärfdha gods. "
  • ärfdha luter m. arvslott. Hemmigyr. .. hawir latyt. .. Olawe. .. allän syn ärfdälut ii Algöztorpäquern SD 8: 206 (1362). jäk. .. kännes mik haua vplatet. .. Petare. . allan þän ärthalut ib 8: 227 (1362). ath rättom ärdhfdha loot ok byte BYH 1: 183 (1379). jach. .. haffuer wnth ok met allan reth vplatit beskedelighen manne Jonis Dansson, mine for:de hustrv broder, allan henne ärffdeluth j Märgaby j Halko sokn liggiandhe, swa at han maa then arffdaluthen skipta eller sälia Svartb 322 (1427).
  • *ärdha lös
  • ärfdha pänningar
  • ärfdha skipte n. arvskifte. wi. .. haffwom giorth et lageliged ärffde skiffte BYH 1: 254 (1453).

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛅᚱᚠᚦᚼ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
NMU
Närkes medeltida urkunder I. Riseberga kloster. Utg. av K. G. Grandinsson. 1935.
➞ See all works cited in the dictionary

Back