Ärliker o.

ärliker o. Old Swedish word can mean:

ärliker o. (ærliker o.)

adj. L.

ärliker o. (ærliker o.)

1) ärad, ansedd, förnäm; STåtlig, STorslagen, härlig. Nobilis ärleghin et coSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPonitur ignobilis oärlegin STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GU C 20 s. 356. JlluSTris ärlighen ib (hand 2) s. 12. Jngenuus ärlighen oc välbyrdogher ib s. 28. Jnsignis ärlighen naSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPnkunnogher oc välbaaren ib s. 31. Magnificus ärlighen ib s. 111. En ärliken man ProsaDikter 131. Erlik kesare ib 149. " thu äST erlikin" ib 154. " i ärin vng qwinna erlikin oc wäl skapt" ib 155. Fordhom war en riddare. .. mykith herlik oc erliki siin wäpn. .. Enne ärlike frw dröSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPde samwledhis ib 162. han war badhe wnghir ok ärlighin SpV 165. en ärleghen ffru j Rom. .. thänna ärleka ffrwn JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 574. Thenna dröthninghen. .. är swa ffagher oc ärleghe ib 307. Nähr barnen höra och vnderSTå, thett the äre högBorne, welbyrDige, ärlige STridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PMSkr 664 (avskr). Thenckia skal huar ärligen herre ib 665. - som hedrande epitet. Kongör iak. .. mik hauä atär latit oc wnt ärlikä fru ij Risaberghe therä gooz NMU 1: 62 (1367). vi giwm. .. ärliko lcloSTre j Risabärghum al lthe hus ok bigningh ib 1: 65 (1375). ärlegin man Olawer Salueson oc Hakon j Hallem JämtlDipl 116 (1372). " jäc hawer sälth ärlege huSTru Jngeburge alth thet" ib 145 (1392). Mädhan ärliken man. .. loss kärliken hafwer salt loc latit SD 10: 137 (1372). Tha faSTfoor Jönis Lauerindzson ärlighom manne ib 145, 155 (2 ggr), 165, 168. aff ärlica quinno huSTrw Katrina, som Bo jönessons huSTrw fordhom war SD NS 2: 811 (1414). " ärliken man herre Johan Dwme riddare ib. Thil thäs mera wisso. .. tha bedhis iak erlismans insigle, som er herre STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdskalk Bengson. .. fore thettha breff" ib 3: 40 (1415). tha henge thesse dannemen sin insigle fore thetta breff, som er fyST erlige men herre Karl j Sundom DN 14: 81 (1467). erlig man AnDirs hiort a wapin STockholms STads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.">SJ 2: 40 (1478). " erligh och welfornwmSTog man her Niels Pedersson BorgameSTare" ib 2: 54 (1479). fore erligis mantz her Niclis Twressons bön scul STb 3: 80 (1493). the verdugeSTe verduge fäder erlige herrer och gode men richesins rad GSTridskonST och STridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.">PM 2: 63 (1507). Thet erlige then helige kijrkes sloth STäketh haffua the affbrendt och nederbrwttet i grwnden HT 38: 123 (1520).

ärliker o. (ærliker o.)

2) vörDig, vördnadsvärd. Thäntidh Josaphat hafdhe thätta hört, STodh han vp aff sino ärligha säte ProsaDikter 32. medh gladhelike oc ärlike aminnelse SvB 360. 3) god, ren, härlig, präktig. O sötaSTe härre, hälgaSTe STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdh, höär mina bön oc lat mina röST ärlig til tik komma SvB 33. Ärlikin tekn oc märke SvB 360. Thänna dyra STenen jaspis. .. är dyrare oc ärlegare än alla the natwrlika gärningha, som STum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.">GUdh giordhe JSTillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.">MPs 537.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so ärliker o. may have also been written as ærliker o.

• ärlikin

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛅᚱᛚᛁᚴᚽᚱ::ᚮ.
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.