Ärva

Old Swedish Dictionary - ärva

Meaning of Old Swedish word "ärva" (or ærva) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

ärva (ærva): ärva. " thän ärfþalwt som minne husfrw faþer. .. ärþe (sic!) i Möre" SD 8: 228 (1362). (Riddaren Karl Ulvsson tilldömer vid räfseting Jöns Brudsson) alt thet gooz han laghlika erphde ib 8: 550 (1364). " alt myt gooz som jak ärft hawir" ib 10: 45 (1371). " alla the lutte som min huSTru. .. ärffdhe effter sin broder" ib 10: 122. " min ärffadel iak ärpde äpptir min fathirbrothir" JämtlDipl 147 (1397). " wii moghom ärwä warom foräldhrom" SD NS 3: 166 (1416). oc erffwar nogher bonde. .. nogot goz. .. j STaden KTb 6 (1471). " hulkin iord som war hans retta afflinge iord oc jcke ärffuad Uppl LagmanSDomb 7 (1490). en hallwan gardh som Lasse pryss sson ärdä epther ssin ffadher" ATb 3: 246 (1511). hans huSTrv foor he aff j syndagx med alt thet her eruart war STb 5: 338 (1521, Kop). - Jfr samärva.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so ärva may have also been written as ærva

Part of speech: vb

Additional information: v. L.

Grammatical aspect: v.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛅᚱᚠᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

SD NS: (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.

ATb: (el. ATb 1), ATb 2, ATb 3 Arboga stads tänkebok I--III. Utg. av Erik Noreen och Torsten Wennström. 1935--40. SFSS.

JämtlDipl: Jämtlands och Härjedalens diplomatarium utg. under red. av K.-E. Löfqvist o. R. Swedlund. 1943 ff.

Uppl Lagmansdomb: Upplands Lagmansdombok 1490--1494. Utg. af K. H. Karlsson. 1907. SFSS.