Aterlösa

Old Swedish Dictionary - aterlösa

Meaning of Old Swedish word "aterlösa" (or aterløsa) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

aterlösa Old Swedish word can mean:

aterlösa (aterløsa): 1) återköpa, återlösa, igenlösa, friköpa. warþer oc godzit a minä wäghnä för ater löst SD 5: 160 (1343). " wm hon (jorden) wardher ey aterlöst ib" NS 1: 34 (1401). ib 72 (1401), 98 (1402) o. s. v. wil hans näste iwdhe thz aterlösa, tha ma han thz aterlösa (redimere) MB 1: 374. " the magho aterlösa sina liordh alla tima" ib. " tha äghir rätthir äghande wald sith atirlösa mz siäx örom" TB 73. hon är aff thrälom, oc ey aterlöst til frälsis MB 1: 365. huru manga thräla hon atherlöste af sinom thräldom Lg 3: 510. " atirlösa fangna" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 3: 376. " at franwände mannin skulle atirledhas, dödhir opresas oc saldir atirlösas" ib 2: 298. " en thins blodz drupi atirlöste väl alla världina" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 119. " atirlöst mz hans blodhe" ib 130. KL 114. MP 1: 133, 134. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 4, 3: 70, 113. Lg 96.

aterlösa (aterløsa): 2) ersätta, godtgöra. skulu förro tome timane atirlösas mz tholomodhe oc kärlex äruodhe KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 2: 203. " ib 3: 439. bätra ok atirlösa vara syndir mz almosom ok bönom" ib 322. - (aatherlösa för aterlata. inta werdughare, kärare, sötare, oc nyttelighare kunde han oss anthwarda ok aatherlösa än sigh siälffwan til maath oc födho Lg 3: 75). - Jfr lösa ater.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so aterlösa may have also been written as aterløsa

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛆᛏᚽᚱᛚᚯᛋᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.

MP: Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

TB: (Trögh Bolag) Skogsstadga för mädhal tridhiung i Trögd. I Småstycken på Forn Svenska.