Athäve

Old Swedish Dictionary - athäve

Meaning of Old Swedish word "athäve" (or athæve) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

athäve (athæve): blott dat. pl. athawm VGL IV. 14: 14) uppförande, beteende, handlingssätt. skipa tit åthäue serlika epte ty som åldr ok time kunno sik skipa KS 21 (51, 22). dygdelikt athäwe ib 43 (110, 46)., - vanl. i pl. uppförande, beteende, åthäfvor, handlingar (i några f följande ex. kan ordet fattas ss sing.). seande thera oquämelika athäwe KL 51. " odigdhelikir til alla athäfwe j andelikt sinne" KS (Fragm.) 12. sik sielfua ok sin åthäue styra KS 1 (2, 1). " til mandom ok manlik åt häwe" ib 3 (5, 3). medh höueskom ok dygdhelikom åtheuom ib 13 (30, 14), i sinom domen ok åthäuom ib 15 (35, 16). ib 14 (33, 16) o. s. v. fik wetha dottrennas aathaffue Lg 3: 273. " at thu maghe hälog wardha i allom thinom aathaffuom" Lgren. 1875.">LfK 198. " lät han vndirsta i sinom athäwom at han ofFradhe mz modhorinne" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 9. ib 2. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 325, 2: 273, 274, 3: 101, 226. " hans athäfwa löslikhet" ib 1: 219. ib 271, 284, 2: 116. " ytra kropsens rörilse oc aathaffue" Su 24. " vara gärninga ok athäfwe" KLemning. 1860. SFSS.">Bo 71. KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 118. iblandh andra kärlekxsins wnderlika gärningga oc aathäffuer Su 23. " alla wara gärnigga oc aat häffwir" Lgren. 1875.">LfK 72. " nakra skämelika athäffwer at göra" ib 29. löslatogha athäffwer Su 74. - JFr manna-, qvinnaathäve.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so athäve may have also been written as athæve

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

aathäffue.
atäve: -om MP 1: 208. ss fem. har ordet pl. -ir),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛆᛏᚼᛅᚠᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Works and authors cited:

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Bo: Bonaventuros Betraktelser. Utg. av G. E. Klemning. 1860. SFSS.

Fr: Hertig Fredrik af Normandie. Utg. af J. A. Ahlstrand. 1853.

KL: Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.

KS: En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.

LfK: Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

Su: H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.

VGL: Vestgöta-Lagen. Utg. af H. S. Collin och C. J. Schlyter. 1827.

➞ See all works cited in the dictionary