Bätre

Old Swedish Dictionary - bätre

Meaning of Old Swedish word "bätre" (or bætre) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

bätre Old Swedish word can mean:

bätre (bætre)
motsv. " posit. GOþer. A) koMP. "
bätre (bætre)
1) bättre. han är ey bätre som gömer än thän som stiäl GO 288. " betre barn giua guz naþe än kiötelek[r lu]ste" Lg.">Bu 4. " vmskiptis til bättra liwirne" KL 27. vmskipto sit liuärne til bättra ib 84. " biþa tel naþa ok tel bätra" Lg.">Bu 4. " eigh är han þäs bätre" ib 28. gangandes daghlika. .. fran GOdho oc til bättre Lg 3: 263. " hwat kunnom wi bättre älla kärara hawa j os än kärlekin" KL 104. " bätra är köra än dragha" GO 400. " bätre är heelt än mz gulle böth" ib 261. wilt thu bätra fa (si curari desideras) Lg.">Bil 315. MP 1: 334. " hennes rike taghi en annor hennes bätre (som är bättre än hon)" MB 2: 180. " hans bätre (bättre än han)" KLemming. 1862.">Al 8650. " wardh thin bätre KLemming. 1862.">Aldre spordh ib 10486. "
bätre (bætre)
2) mera värd. jär pantrin bettre RKningar om en för Sveriges Laghistoria vigtig uRKund, den förlorade SödeRKöpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. Hist, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.">SR 18. - mera. gaff iak bätre än LX maRK j smydhe ganghKLädhom oc brudha sängh FH 3: 99 (1447).
bätre (bætre)
3) bättre, nyttigare. med dat. betre er landom ok KLemming. 1862.">Almogha ens retuis mans styrilse, en flere manna Dinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 8 (20, 9).
bätre (bætre)
adv. lättare. the gälla mindra oc äru bätre finna Lg.">Bu 6. -n.
bätre (bætre)
1) bättre. " wet bäzt warn thunga oc fatighdom. bätre än nokar vtlensker man" BSH 1: 185 (1386).
bätre (bætre)
2) bättre, längre. " gik swa fraMBätre" LfK 227. GOnGOm fraMBädre ib 299. B) superl.
bätre (bætre)
1) bäst, förträffligast. bradhlyndh man är bäst GO 396. the iordhinna gull är KLemming. 1862.">Aldra bätzst MB 1: 159. friiheeth är thz betzla thing ther sökias kan KLemming. 1862.">All wärlDin wm kring MD 391. " aff bäzsto romska släktum" Lg.">Bil 109. at ängin gate witit wan the ena bäzstu oc wisaste aff stadhenum ib 252. " hon togh then bästhe gulringh aff sine handh" Di 224. " til en KLemming. 1862.">Aldra besta stadh" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 243. thz (för the) a inDia maKLemming. 1862.">Al waro bäzste (som bäste kunde InDiens mål?) KLemming. 1862.">Al 4994. " efter therra besta sanninde oc samwit therrä" BSH 2: 39 (1396). ib 41 o. s. v. rikesins radh wilde en fresta om the kunde komit i thz besta (ställa det till rätta) RK 2: 5759.
bätre (bætre)
2) bäst, mest värderad, kärast. varþar hans bäste ven Lg.">Bu 29.
bätre (bætre)
3) bäst, nyttigast. " med dat. ens mans rätuis styrilse är KLemming. 1862.">Almoga bäst" Dinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 7 (16, 7).
bätre (bætre)
4) n. adv. motsv. posit. väl och koMP. bäter, bätra (bätre).
bätre (bætre)
1) bäst. " þa þu giorþe KLemming. 1862.">Aldra bäst" Lg.">Bu 77. þa baþp han bäzt for þöm hanom giorþe värst ib 198. wet bäzt warn thunga BSH 1: 185 (1386). thu kan KLemming. 1862.">Aldra bätzst radha them MB 1: 238. " hwar wil sik bäst" GO 938. " tha thäkkis pikan bäst" ib 778. " är han (ɔ: mantzens likame) swa skipadher, som han är bätzst fKLemming. 1862.">Allen til siälinna naturlika gärning" MB 1: 81. bäzt borin man i capadocia Lg.">Bu 490. " räktos wt badha händerna oc wordho swa färdogha som the woro nokat sin bezt" Lg 3: 260. - bäst, på bästa sätt. i förening med en form af gita el. kunna hwar foor heem som han kunde best RK 2: 468. ib 1437. " the redhe sik wth som the best gatw" ib 186.
bätre (bætre)
2) bäst, i bästa mak el. ro, utan att vänta att nåGOt skKLemming. 1862.">All inträffa. som han saat som bäst (bäst som han satt) bar han athergaffwogher aff sätit LfK 147.
bätre (bætre)
3) best. n. nyttjadt suBStantivt. bästa, välfärd, nytta. " for orDinsins bätzta oc gagn" VKR 44. KLemming. 1862.">Al 1680, 2758, 3679. RK 2: 1633. MB 2: 133. " vänto at the skullo göra thera bezsta (uträtta det som vore deras bästa, vinna seger)" RK 1: 1481.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so bätre may have also been written as bætre

Part of speech: av

Additional information: adj. komp.

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:
  • bättre.
  • bettre.
  • bädre.
  • -a.
  • -e. i rimslut: bäder RK 2: 9548),
  • bestä ib 1944), superl.
  • þät bäzta ,

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᛅᛏᚱᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

Al
Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
Bil
Codex Bildstenianus. Se Lg.
Bu
Codex Bureanus. Se Lg.
GO
Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
KL
Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
MB
Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
FH
Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.
SR
Upplysningar och Anmärkningar om en för Sveriges Laghistoria vigtig urkund, den förlorade Söderköpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. Hist, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.
KS
En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
LfK
Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
Bir
Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
Di
Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
MD
Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
➞ See all works cited in the dictionary

Back