Bätre
Old Swedish Dictionary - bätreMeaning of Old Swedish word "bätre" (or bætre) in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
bätre Old Swedish word can mean:
- bätre (bætre)
- motsv. " posit. GOþer. A) koMP. "
- bätre (bætre)
- 1) bättre. han är ey bätre som gömer än thän som stiäl GO 288. " betre barn giua guz naþe än kiötelek[r lu]ste" Lg.">Bu 4. " vmskiptis til bättra liwirne" KL 27. vmskipto sit liuärne til bättra ib 84. " biþa tel naþa ok tel bätra" Lg.">Bu 4. " eigh är han þäs bätre" ib 28. gangandes daghlika. .. fran GOdho oc til bättre Lg 3: 263. " hwat kunnom wi bättre älla kärara hawa j os än kärlekin" KL 104. " bätra är köra än dragha" GO 400. " bätre är heelt än mz gulle böth" ib 261. wilt thu bätra fa (si curari desideras) Lg.">Bil 315. MP 1: 334. " hennes rike taghi en annor hennes bätre (som är bättre än hon)" MB 2: 180. " hans bätre (bättre än han)" KLemming. 1862.">Al 8650. " wardh thin bätre KLemming. 1862.">Aldre spordh ib 10486. "
- bätre (bætre)
- 2) mera värd. jär pantrin bettre RKningar om en för Sveriges Laghistoria vigtig uRKund, den förlorade SödeRKöpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. Hist, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.">SR 18. - mera. gaff iak bätre än LX maRK j smydhe ganghKLädhom oc brudha sängh FH 3: 99 (1447).
- bätre (bætre)
- 3) bättre, nyttigare. med dat. betre er landom ok KLemming. 1862.">Almogha ens retuis mans styrilse, en flere manna Dinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 8 (20, 9).
- bätre (bætre)
- adv. lättare. the gälla mindra oc äru bätre finna Lg.">Bu 6. -n.
- bätre (bætre)
- 1) bättre. " wet bäzt warn thunga oc fatighdom. bätre än nokar vtlensker man" BSH 1: 185 (1386).
- bätre (bætre)
- 2) bättre, längre. " gik swa fraMBätre" LfK 227. GOnGOm fraMBädre ib 299. B) superl.
- bätre (bætre)
- 1) bäst, förträffligast. bradhlyndh man är bäst GO 396. the iordhinna gull är KLemming. 1862.">Aldra bätzst MB 1: 159. friiheeth är thz betzla thing ther sökias kan KLemming. 1862.">All wärlDin wm kring MD 391. " aff bäzsto romska släktum" Lg.">Bil 109. at ängin gate witit wan the ena bäzstu oc wisaste aff stadhenum ib 252. " hon togh then bästhe gulringh aff sine handh" Di 224. " til en KLemming. 1862.">Aldra besta stadh" RKortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 243. thz (för the) a inDia maKLemming. 1862.">Al waro bäzste (som bäste kunde InDiens mål?) KLemming. 1862.">Al 4994. " efter therra besta sanninde oc samwit therrä" BSH 2: 39 (1396). ib 41 o. s. v. rikesins radh wilde en fresta om the kunde komit i thz besta (ställa det till rätta) RK 2: 5759.
- bätre (bætre)
- 2) bäst, mest värderad, kärast. varþar hans bäste ven Lg.">Bu 29.
- bätre (bætre)
- 3) bäst, nyttigast. " med dat. ens mans rätuis styrilse är KLemming. 1862.">Almoga bäst" Dinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmäRKer den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.">KS 7 (16, 7).
- bätre (bætre)
- 4) n. adv. motsv. posit. väl och koMP. bäter, bätra (bätre).
- bätre (bætre)
- 1) bäst. " þa þu giorþe KLemming. 1862.">Aldra bäst" Lg.">Bu 77. þa baþp han bäzt for þöm hanom giorþe värst ib 198. wet bäzt warn thunga BSH 1: 185 (1386). thu kan KLemming. 1862.">Aldra bätzst radha them MB 1: 238. " hwar wil sik bäst" GO 938. " tha thäkkis pikan bäst" ib 778. " är han (ɔ: mantzens likame) swa skipadher, som han är bätzst fKLemming. 1862.">Allen til siälinna naturlika gärning" MB 1: 81. bäzt borin man i capadocia Lg.">Bu 490. " räktos wt badha händerna oc wordho swa färdogha som the woro nokat sin bezt" Lg 3: 260. - bäst, på bästa sätt. i förening med en form af gita el. kunna hwar foor heem som han kunde best RK 2: 468. ib 1437. " the redhe sik wth som the best gatw" ib 186.
- bätre (bætre)
- 2) bäst, i bästa mak el. ro, utan att vänta att nåGOt skKLemming. 1862.">All inträffa. som han saat som bäst (bäst som han satt) bar han athergaffwogher aff sätit LfK 147.
- bätre (bætre)
- 3) best. n. nyttjadt suBStantivt. bästa, välfärd, nytta. " for orDinsins bätzta oc gagn" VKR 44. KLemming. 1862.">Al 1680, 2758, 3679. RK 2: 1633. MB 2: 133. " vänto at the skullo göra thera bezsta (uträtta det som vore deras bästa, vinna seger)" RK 1: 1481.
Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so bätre may have also been written as bætre
Part of speech: av
Additional information: adj. komp.
Grammatical aspect: adj.
Alternative forms or notes:- bättre.
- bettre.
- bädre.
- -a.
- -e. i rimslut: bäder RK 2: 9548),
- bestä ib 1944), superl.
- þät bäzta ,
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᛅᛏᚱᚽ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Al
- Konung Alexander. Utg. af G.E. Klemming. 1862.
- Bil
- Codex Bildstenianus. Se Lg.
- Bu
- Codex Bureanus. Se Lg.
- GO
- Gamla Ordspråk. Utg. af H. Reuterdahl. 1840.
- KL
- Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
- Lg
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
- Lg 3
- Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.
- MP
- Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
- FH
- Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.
- SR
- Upplysningar och Anmärkningar om en för Sveriges Laghistoria vigtig urkund, den förlorade Söderköpings-Rätten. Af G. E. Klemming. I Vitt. Hist, och Ant. Ak. Handl. Del. 25, s. 263--286.
- KS
- En nyttigh bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga. [Utg. af J. T. Bure.] 1634. -- Af de inom parentes tillagda siffrorna utmärker den förra den sida, hvarest citatet återfinnes i Scheffers upplaga, 1669, och den senare motsvarande sida i Geetes, 1878. Då Fragm. tillägges, åsyftar citatet: Ett fragment af Konungastyrelsen, tryckt i Småstycken på Forn Svenska.
- BS
- Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
- BSH
- Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
- LfK
- Skrifter till Läsning för Klosterfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- Di
- Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
- MD
- Svenska Medeltids dikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. 1881--82. SFSS.
- RK
- Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
- VKR
- Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.