Beföghia

beföghia (beføghia)

1) foga, styra, bestyra, besörja, laga. gud hade tet saa befföght SJ 2: 252 (1494). komme her. .. offthe marghe klagemall mote ede. .. huilke wij altid venth och besögheth (bör vara befögeth, se Dahlgren, Glossarium s. 57) haffwe i thet bestä HSH 20: 28 (1506). " gudi täss äre varj och loff swa besöght (för beföght) haffuer" FH 7: 91 (1511, avskr.). " thet gud försth besögher (för befögher) ath vij kome tiil taals" ib 98 (1513, avskr.). - låta, låta komma, giva. besöge (för beföge) vij edher herredöme vethe om the sendinge bod tiil rydzeland FH 7: 100 (1517, avskr.). " beides edher herredöme thet besöge (för beföge) the. .. erlige herrer. .. rigxens rad tiil känne" ib 91 (1511, avskr.). 2) förse. oss besogendes (för befogendes) met en sokni forlänningh FH 7: 94 (1513, avskr.). - Av de anförda språkproven ha de från FH 7: 91 (två), 94, 98, 100 hos Sdw 1: 103 f. upptagits under besörghia.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so beföghia may have also been written as beføghia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• beföge.
• befög(h)er. part. pres. befögendes, befogendes. part. pret. n. beföght. beffögth. befögeth),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚽᚠᚯᚵᚼᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

• Beföghia (I)