Behändoghet

Old Swedish Dictionary - behändoghet

Meaning of Old Swedish word "behändoghet" (or behændoghet) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

behändoghet (behændoghet): konST. " i ofmykle behändoghet oc slögdh som cAllas mAledictum curiositatis vicum" Bo 18. " j riim oc behändoghet (subtilitates leoniatum)" STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: 74. ST 135. Al 9095. STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 107.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so behändoghet may have also been written as behændoghet

Part of speech: nn

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚽᚼᛅᚿᚦᚮᚵᚼᚽᛏ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.