Beläghliker

Old Swedish Dictionary - beläghliker

Meaning of Old Swedish word "beläghliker" (or belæghliker) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

beläghliker (belæghliker): Svartb (Skokl) 530 (1477) , adj. 1) belägen, liggande. ena tompt som är beläghelik bak widh´r andres länu(?) gardh Beckman Stud 238 (1423, Kalmar stads tänkeb). HLG 2: 103 (1519). han skall giffuä olaff michelson iordh jghen thär hon er hanom best beleglig Uppl LagmanSDomb 80 (1493) ; jfr 3. ltillbindher jak megh. .. honom. . swo goth gotz, ther. .. honom swo wäll belgelighet är, igen antwarde SD NS 3: 145 (1416) ; jfr 3. 3) som ligger bättre till, lämplig. gaff henne ena andra tompt j beläghilighane rwm her j stadhen Svartb (Skokl) 530 (1477).

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so beläghliker may have also been written as belæghliker

Alternative forms or notes:

beleglig UppL Lagmansdomb 80 (1493). belegeligh HLG 2: 103 (1519). beläghelik Beckman Stud 238 (1423, Kalmar stads tänkeb).
belägelighet SD NS 3: 145 (1416).
beläghilighane

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚽᛚᛅᚵᚼᛚᛁᚴᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

SD NS: (Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.

Beckman Stud: N. Beckman, Studier i outgivna fornsvenska handskrifter. 1917. SFSS.

HLG 2: Handlingar rörande Helga Lekamens Gille i Stockholm. II--IV. Erogata 1509--1528. Utg. av I. Collijn. 1923.

Svartb: och Svartb (Skokl) Registrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur Skoklosters Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.

Uppl Lagmansdomb: Upplands Lagmansdombok 1490--1494. Utg. af K. H. Karlsson. 1907. SFSS.