Besätia

Old Swedish Dictionary - besätia

Meaning of Old Swedish word "besätia" (or besætia) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

besätia Old Swedish word can mean:

besätia (besætia)
2) förse (jordagods) med innehavare el. brukare. oppa thet ath the gozen skulu varda besät SD NS 3: 407 (1419, samtida avskr.). thesliges tilsäghie wii the godhe men, her infödde äre, maghe och schule STrax i ghen anname theres gotz. .. ath nywtha och brucha och besätthie nw swa friith, som the tilforen besäth haffua Rydberg Tr 3: 492 (1502). Jfr 4. 3) förse (med besättning). besätte conventet sama warhiala godz med boskap SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FMU 4: 4673 (1476, avskr.). 4) taga i besittning. alasiokj gaard. .. then haffuom wj met waara capituli samtykkio och raadhe wnt warom broder lasse olafson och hans brySTarffuom at besätia Svartb 371 (1439). - taga i förvar, lägga beslag på, sätta i kvarSTad. mogha the, effter thy laghbokin uthvisar, besättia skattabönder oc thera godz sva väl som andra badhe fore giäldh ok andra saker UrkShiST 1: 6 (1436). giordhe her nic. person vitterliget fore rettin, ath han hade besatt nogra peninga her i STadin, som danow spaärkalla(?) tilhöra STb 1: 23 (1475). " engin STadztienare skal haffua aff noghan borgare meer än iiij (4) peninga for sin medha, tha the skulo nogan hindra eller besätia" ib 173 (1478). " the häSTer oc oxer iach besätth haffwer skole blive till STädis till en rättgongh oc ranszaken" SToria. 1816 ff.">HSH 16: 11 (1526). SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FMU 3: 56 (1433?) STb 2: 298 (1488). ib 3: 267 (1495) , 360 (1498), 372 (1498), 449 (1499). - få el. taga i införsel el. pant för (ett penningbelopp). tha besatte STaffan vesgöte inne medh nic. dobbin C (100) marck STb 1: 38 (1475). ib 2 (1474)., 170 (1478). kom for rettin tyle busman ok besatte the peninga inne medh jacob gulsmid, som han skal giffua niels mangsson for hwset pa swartbrödra gatw ib 368 (1482). " tja besatte olaff japsson pa her STaffan vlffsons vegna i karll ingeusalssons gaard xiij (14) swara ängslika nobla, som woro i eth korss, til thes han bliffuer bittalath" ib 47 (1476). " swen som köpte skippet aff findwiidh fodermarsk, SToodh til fore rettin, ath lasse laurensson hade atte i sama skippet xx (20) marck ok olaff mikelson i portin besatte ther inne xx (15) marck" ib 20 (1475). " besatte brodher knwt l (50) marck eptir framlidna huSTrw walborg j hennis lösöre ellir hws" ib 2: 143 (1486). - med såväl pantobjektet som beloppet i ack.? anders helingh besatte alff laurensons guldhringh xxiiij (24) marck STb 3: 349 (1498). - få el. taga (införsel el. pant). gaffs the besetning lös. .. huilka som olaff matsson hade besatt ner hanis otte i kopper STb 1: 73 (1476). " bödh her erick jensson borgameSTee vp pant annan tijdh. .. som han besath hadhe vtj jöns suenssons skypp j veSTerars ib 3: 186 (1494). "
besätia (besætia)
5) krigngvärva, ansätta. " thz mirmidonerske folket gaffwo siig om kring honom oc besatthe han aa alla sydor" Troj 216. 6) faSTSTälla, beSTämma. gudh haffuer swa besetith medh edher, ath swa är sketh athi haffwe ffooth the sloth och landh jgen SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FM 502 (1510). - Jfr besata.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so besätia may have also been written as besætia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • -sättia.
  • besatte.
  • besätte.
  • besette.
  • sup.
  • besat.
  • beset.
  • bwsetith FM 502 (1510) ),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚽᛋᛅᛏᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

FM
Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
FMU
Finlands medeltidsurkunder. Utg. af Finlands Statsarkiv genom R. Hausen. 1--5. 1910--28.
Rydberg Tr
Sveriges traktater med främmande magter jemte andra dit hörande handlingar. Utgifna af O.S. Rydberg. Del. 2, 3. 1880--95.
Svartb
och Svartb (Skokl) Registrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur Skoklosters Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.
UrkShist
Urkunder rörande Stockholms historia. Utg. genom K. Hildebrand (och A. Bratt). 1900--1913. (s. 1--36).
Troj
Historia Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.
➞ See all works cited in the dictionary

Back