Besighla

Old Swedish Dictionary - besighla

Meaning of Old Swedish word "besighla" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

besighla: besegla, förse med sigill, bekräfta med sigill. skreff eth anna[t] breff oc besigladhe mz samma jnsigle Lg 219. BSH 5: 377 (1509). FM 551 (1512). " wart beseglth wpne breff" SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). theris opit besiglde breff SJ 125 (1444). " effter thera besegelda breffwe" ib 264 (1458). " regesins radz beseLgde breff" FM 444 (1509). " thet forsriffne besilede breff ib 106 (1498). thenne skraa vor stadfest fulbordat ok besegeldh" SO 87. ib 117. " besegle oss alla et breff ther oppa" RK 2: 5231. " beseglde ther kosteliga breff oppa" ib 7796. " thz sculle the alla besigla tha" ib 1168. ib 5131, 5235, 5241, 5244. i gode tro fic iac ider thz (sigillet) i besiglden fra mick helsingland ther mz (beröfaden mig genom att försegla dermed) ib 5256. -- utfästa el. öfverlåta genom med sigill bekräftadt dokument. vic[ɔ] och viij (558) marc besiglede penningia FM 408 (1509). " vm the peninger, SOm vth gar aff östrebothen, hyelpe skatthen ok wintherskatthen, SOm är besigldhe peninger alle sammans" ib 420 (1509). " hafwer thet latit bortbebrefwq oc besigla" BtRK 78 (1434).

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚽᛋᛁᚵᚼᛚᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

BSH: Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.

BtRK: (Bihang till Rimkrönikorna) Then Andra Delen til Rijm-Crönikorne hörande, innehåller åtskillige Konglige och Furstlige Förlijkningar, Föreningar, etc. Uplagd aff Johan Hadorphio. 1676.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

RK: Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.

SD: Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.

SJ: 2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.