Besörghia

Old Swedish Dictionary - besörghia

Meaning of Old Swedish word "besörghia" (or besørghia) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

besörghia Old Swedish word can mean:

besörghia (besørghia)
1) sörja. " haffuer hon varit mykit besörgiände" SJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FM 503 (1510).
besörghia (besørghia)
2) hafva omSOrg om, sörja för. med ack. börgie wort federnes rikes beSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STa SJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 56 (1505). hwro tesse slott oc landzende ware tha besörgde SJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FM 142 (1502). - med prep. um. war hon mykyt böriandhe om the thing ther sannan gudh oc man höffuelikit war SJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STephens. FörSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 637. - med prep. for. wi skulom ey aSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">SToria. Utg. af E. Grönblad. 1857.">FMyklith besörghia fore warom maath drik och klädhabonadh SJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STilla. Utg. af E. Rietz. 1850.">JP 66.
besörghia (besørghia)
3) draga förSOrg om, försörja. bo sörghe thenne garden SJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 62 (1505). at wi. .. skolum. .. bencht krok oc hans huSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STrv margareta besörghia SOn. Del 1--9. 1846--57.">FH 3: 40 (1444).
besörghia (besørghia)
4) besörja, beSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STyra. " gudi täss äre varj och loff swa besöght (för besörght) haffuer" SOn. Del 1--9. 1846--57.">FH 7: 91 (1511). " alt eensamin besörghia" SJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">ST 431. VKR 12. SJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STephens. FörSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 713. " bediendes edher herredöme thet besöge (för besörge) the. .. erlige herrer och godhe men rigxens rad tiil känne" SOn. Del 1--9. 1846--57.">FH 7: 91 (1511). besöge (för besörge) vij edher herredöme vethe om the sendinge bod ib 100 (1517). schall kopperdragarana thet besörgia vpbara (besörja dess uppbärande) SO 202. " thet gud förSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STh besögher (för besörgher) ath vij kome tiil taals" SOn. Del 1--9. 1846--57.">FH 7: 98 (1513).
besörghia (besørghia)
5) förskaffa, förse med. med dat. och ack. hanom besörgha hans födho SJ 106 (1441). " them allas thera nödhtorfft beesörghia" Su 207. " hwariom besörde iag frith fodher oc koSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">ST" RK 3: (siSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STa forts.) 5438. - med ack. samt prep. mädh. at wi wiliom han mäth nokro besyrghia BtRK 32 (1359). oss beSOgendes (för besörgendes) met en SOkn i forlänningh SOn. Del 1--9. 1846--57.">FH 7: 94 (1513). besörgiä thennä landzende med jnfödde och fornumSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">SToge HSH 19: 31 (1504, afskr.). " besörghe them medh koSJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">ST och thäringh" SJälens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.">STycken på Forn Svenska.">BSH 5: 299 (1507).

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so besörghia may have also been written as besørghia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • besyrghia.
  • besörgha.
  • bosörghe BSH 5: 62 (1505).
  • besöria: -andhe Lg 3: 637. impf. besörde RK 3: (sista forts.) 5438. " former utan r" FH 7: 91 (1511) , 94 (1513), 98 (1513), 100 (1513); i bref från biskop Arvid Kurck; möjligen föreligger dock här oriktig läsning),

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚽᛋᚯᚱᚵᚼᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

FM
Nya källor till Finlands Medeltidshistoria. Utg. af E. Grönblad. 1857.
BS
Bagarnes Skrå. I Småstycken på Forn Svenska.
BSH
Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver samlade och utgifna af C. G. Styffe. Del. 1--5. 1859--84.
JP
Svensk Järteckens Postilla. Utg. af E. Rietz. 1850.
Lg
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.
Lg 3
Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.
FH
Handlingar till upplysning af Finlands Häfder. Utg. af A. I. Arwidsson. Del 1--9. 1846--57.
SO
Skrå-Ordningar. Utg. af G. E. Klemming. 1856.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
VKR
Vadstena Kloster-Reglor. Utg. af C. F. Lindström. 1845.
BtRK
(Bihang till Rimkrönikorna) Then Andra Delen til Rijm-Crönikorne hörande, innehåller åtskillige Konglige och Furstlige Förlijkningar, Föreningar, etc. Uplagd aff Johan Hadorphio. 1676.
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
RK
Svenska Medeltidens Rim-Krönikor. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1--3. 1865--68. Med RK 1 utan vidare tillägg förstås Gamla eller Eriks-Krönikan; då något af de öfvriga i första bandet intagna rimverken anföres, tillägges inom parentes dess titel med begagnande af följande förkortningar: sfgn: fortsättning af Gamla Krönikan för att sammanbinda henne med den nya till ett helt verk.; Albr: Om konung Albrekt: LRK: Lilla Rimkrönikan.
SJ
2 Stockholms Stads Jordebok 1474--1498. Utg. genom H. Hildebrad [och L. M. Bååth]. 1889, 1914.
Su
H. Susos Gudeliga Snilles Väckare. Utg. af R. Bergström. 1868--70.
➞ See all works cited in the dictionary

Back