Bliva

Old Swedish Dictionary - bliva

Meaning of Old Swedish word "bliva" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

bliva Old Swedish word can mean:

bliva
1) bliva, förbliva, STanna, dröja. skal fodermarsken. .. tilsee, ath hwar bliffuer, ther han warder inlagder Arnell Brask Biᴵ 33. sigher siälin. .. wara bor[t] gangande aff thässom hugnadhenom än kötidh lwkath mädh them söthmannom sigher wara bliffuaskoande (immorandum) SkrtUppb 54. förbliva (vid). Se SDw 2: 1200. epter wan dödh (skall det donerade jordagodset) bliffua vidh for:da siäla altare äuerdhelica SD NS 3: 400 (1419). - STå faST (vid), STå (vid). Se SDw 2: 1200. - med prep. vidher behålla. hwilken wara ther GUdh will ath lengger lyfwer aff oos tw, thet blywe framdeles with forneMPda godz SD NS 3: 292 (1418). " ther met war theris trätha otskildh j swa mottho at anders hwitte bleff wiidh kolgortz toMPth" Svartb 531 (1477). - bliva (efter), bliva el. vara kvar, utgöra kvarlåtenskap. the iij (3) marck, som bliffuo epter then döda mannen STb 1: 93 (1477).
bliva
2) bliva kvar, bliva borta, gå förlorad. om fartyg. tha skippet bleff STb 1: 262 (1480). ib 132 (1477) , 231 (1480). - bliva borta, omkomma. peder mölnare, som bleff pa alandz haff STb 1: 354 (1482).
bliva
3) viSTas, vara, leva. " wi skulum. .. nokor hws byggia, ther wi maghom STundom vti blifua" VKJ 6 (1440). baskilicanus. .. then i kyrkio äller palacio lbliffwer GU C 20 s. 51. - vara, exiSTera. älzskelikin dywr som bliffwa wäxa ok ther medh äro blyffwandis vtan skäll MP 5: 77 ; jfr blivande, part. pres. -leva, hava könsumgänge (med). om man haffuir bliffuith mädh qwinno j hennes manadha sot SkrtUppb 198. Sv Kyrkobr 351. om hon haffuir giort löskaläghe. .. aällir bliffwit mz nakre andelike menniskio präST mwnk ellir nwnno ib 359. 4) bliva, varda. Jfr SDw 2: 1200. wi maghom äkke gifwa bort fran them wart goodz swa at the bliwa ater igeen fatigh SD NS 3: 122 (1416). aff hwlko hector myket glader bleeff Troj 162. " silas haffz wathn gönom leer tha bliffwer thet frish" PMSkr 296. " wordo borgameSTrene oc raadit swa eens, ath her olaff johannis skla bliffua STadzsins capellan" STb 1: 4 (1474). ib 344 (1482). - bliva, uppkomma, uppSTå. wm tw thät wathnit läthe sidhan pa menniskios likamm, tha bliffwer skithnadher PMSkr 436. " läther tw j thät watnith viride es, oc kalk granner giordher aff then oc sywdher, tha bliffwer thär aff lazwr" ib 437. - bliva av. engen kan ällir weth sigha mik hvart han är blifwin ällir lkomyn Hel män 263. 5) ss hjälpvert i förening med part. pret. för att uttrycka omskrivning av passiv form. Jfr SDw 2: 1200. ormen. .. bliffuer bwndhin aff ordhen som trollkarlen sigher oweer honom JMÖ 8.
bliva
2) fortfarande få ha det som hittills, reda sig. GUd giffue atj kunne bliffue vid som oss hoppes i vel göre HSH 17: 79 (1523, Brqsk).

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • blyva )
  • blivande , part. pres. förblivande, fast. ath synne bliffwandhe stadugheth, som hon beuisthe MP 5: 212. - vistande, boende. haffuir han eth annat hws, ther flere hans tyänara äro bliffuandhe vti MP 5: 63. - vrande, existerande. älzskelikin dywr som bliffwa wäxa ok ther medh äro blyffwandis vtan skäll MP 5: 77. ena liffuandis käldo. .. j sik siälffue, oc aff sik siälffue bliffuandis Mecht 151.
  • blivande ,
  • *bliva af , bliva av (med), befrias (från), bliva kvitt. Jfr Sdw 2: 1200. matthe jac blyffwa aff mz thz ämbethe jac lathe meg gerna nöya ath blyffwa wndy annars styrlz Troj 191.
  • bliva ater , bliva övrig, återstå. ST 391.
  • *bliva vidh , 1) stå sig, hava bestånd. huat the til forende wordo ens medh borgamestarene och radet, thet skal bliffua wiidh STb 1: 174 (1478).
  • *bliva vidh sik , förbliva i samma tillstånd el. förhållande som förut, bliva i fred, bliva fri från antastning. huilke som beskattadhe äro oc borghan hafua sat for beskattningena, the blifue widh sigh Rydberg Tr 163 (1436). - Jfr ater-, ful-, inne-, undir-, vidher-, äptir-bliva.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᛚᛁᚠᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

SD
Svenskt Diplomatarium. Bd 6 s. 265--584. 1916--21. Bd 8 s. 1--272. 1953.
SD NS
(Svenskt Diplomatarium. Ny Serie.) Svenskt Diplomatarium från och med år 1401. Bd 3. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1885--1902. -- Bd 4 s. 1--240. Utg. genom K. H. Karlsson. 1903--1904.
ST
Själens Tröst. Utg. af G. E. Klemming. 1871--73.
Arnell Brask
E. Arnell, Bidrag till biskop Hans Brasks lefnadsteckning. 1904. [Av de särskilt paginerade textbilagorna är I, s. 7--37, avtryckt ur hds. fr. 1513--27.]
SkrtUppb
Skrifter till uppbyggelse från medeltiden. Utg. af R. Geete. 1904--05. SFSS.
Svartb
och Svartb (Skokl) Registrum Ecclesiæ Aboensis eller Åbo domkyrkas Svartbok med tillägg ur Skoklosters Codex Aboensis. Utg. genom R. Hausen 1890.
GU
Glossarii Latino-Svethici specimen vetustum. E cod. mscr. Bibliothecæ Reg. Acad. Upsal. Diss. Ups. præs. J. H. Schröder. 1845.
MP
Svenska Medeltids-postillor. Utg. af G. E. Klemming. Fortsatta af R. Geete. Del. 3, 4, 5. 1893--1910. SFSS.
PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
GU C 20
Latinskt-Svenskt glossarium efter Cod. Ups. C 20. Utg. av E. Neuman. S 1--583. 1918--20, (hand 2) s. 1--169. 1938--42. SFSS.
Hel män
Helige mäns lefverne jämte legender och järtecken. Utg. af R. Geete. 1902. SFSS.
JMÖ
Jungfru Marie Örtagård. Vadstenanunnornas veckoritual i svensk öfversättning från år 1510. Utg. af R. Geete. 1895. SFSS.
PMSkr
Peder Månssons Skrifter på svenska. Utg. af R. Geete. 1913--15. SFSS.
Troj
Historia Trojana. Från latinet öfversatt till svenska år 1529. Utg. af R. Geete. 1892. SFSS.
VKJ
Vadstena klosters Jordebok 1500 jemte tillägg ur klostrets äldre jordeböcker. Utg. genom C. Silfverstolpe. 1898. [Beträffande dateringen jfr E. Noreen, Historisk Tidskrift 39, s. 187 f.]
HSH
Handlingar rörande Skandinaviens historia. 1816 ff.
➞ See all works cited in the dictionary

Back