Blygheliker

Old Swedish Dictionary - blygheliker

Meaning of Old Swedish word "blygheliker" in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

blygheliker Old Swedish word can mean:

blygheliker: 1) blygsam, kysk. " antwardhar iak tik mina blyghelika renlikhet" STephens. FörSTa bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex BildSTenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.">Lg 3: 310.

blygheliker: 2) blygsel väckande, som man blyges låta se, som man blyges för. liugn eldin vpbrände tha alSTingis hans blyghelika limi (verenda) STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 221. ib 287, 3: 137. " hans bliugliko thingh ib 335. "ib 334. " hennes blygeliga ländher" MB 2: 160. mins sons blyghelika ok laSTelika näkt STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 83. " ib 3: 373. "ST 246. " i nakre blyghelike ällar skämtelike talan" STerfolk. Utg. af F. A. Dahlgren. 1875.">LfK 106. " thz förSTa är thik blyghelikit" STilla. Utg. af E. Rietz. 1850.">JP 3.

blygheliker: 3) skamlig, neslig. är han (ɔ: var fatikdoSTundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir).. . äkke blyghelikin vtan hedhirlikin Bo 128. " rosa sik aff them syndom som han räknade för blyghelika ok skämmelika" STundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkaSTen af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 1: 160. Su 17, 36, 115, 275, 342, 365. MB 2: 166, 219. - Jfr oblygheliker.

Part of speech: av

Grammatical aspect: adj.

Alternative forms or notes:

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᛚᛦᚵᚼᚽᛚᛁᚴᚽᚱ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Lg: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Första bandet. Andra bandet. 1847--58. -- Särskildt citeras de här aftryckta Codex Bureanus (Bu) och Codex Bildstenianus (Bil), så framt icke senare ändringar i dessa handskrifter afses.

Lg 3: Ett Forn-Svenskt Legendarium. Efter gamla handskrifter af G. Stephens. Tredje bandet. 1874.

Bir: Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.

MB: Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.