Blyghia

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

• *blyghia sik ,
• bligdhis ib 34.
• blyias SkrtUppb 150.
• blyas: blyandis SkrtUppb 358.
• blias Troj 48. lib 118), 1) blygas, känna blygsel. med prep. af. blyghiandis aff sinom syndom SkrtUppb 22. Troj 48. - med inf. lutan at. blyggias nakot thänkia, tala älla göa, thät mote tik är SvB 50 (slutet av 1400-t). - abs. miz af hwario thu äst afkomen, ok bligx Skrt Uppb 118. lib 150, 358. opers. med inf. utan at. thz är störstha högfärdogha manna lastir, at them skämmis älla blyghis, aff thera fall nåsas (piget corrigi) SpV 428. 2) blygas för att göra (ngt), hysa betänkligheter mot att göra (ngt), draga sig för (ngt). gudena lyckan wnnande, nagot blias ellir rädas böör ey (fauentibus diijs verei ali. quid non oportet) Troj 118. 3) i lkyttre åthävor visa att man blyges över eller lskämmes för ngt, ge sin blygsel lel. skamkänsla eller sitt förakt till känna? han war sputtadhir j sith änlite swa som an käre i scrifftinne, the blygdhos lj mith änlite SkrtUppb 325.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᛚᛦᚵᚼᛁᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.