Bortfara
Old Swedish Dictionary - bortfaraMeaning of Old Swedish word "bortfara" in Swedish.
As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:
- bortfara
- fara bort, bortgå. " sut(för suat el. sua at) i burt farin" KLemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhänDiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.">Bir 4: (Avt) 184. sidhan sarasceni varo bort farne Bil 210. MB 1: 246. skal iak göma thik bortfarande oc aterkomande ib 218. haffde konungen bortfarit (varit på bortfärden) i v daga Di 51. " bortfara v KLostreno" KL 34. Jfr fara bort.
Part of speech: vb
Additional information: v. L.
Grammatical aspect: v.
Alternative forms or notes:- burt- )
Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᛒᚮᚱᛏᚠᛆᚱᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.
Similar entries:
Works and authors cited:
- Bil
- Codex Bildstenianus. Se Lg.
- Bir
- Heliga Birgittas Uppenbarelser. Utg. af G. E. Klemming. Bd 1--5. 1857--84. -- Med den vid citat härur stundom förekommande förkortningen: Avt åsyftas de Bd 4, s. 177--185, tryckta egenhändiga utkasten af Birgitta, med Dikt Engelens Diktamen tryckt Bd 4, s. 215--276.
- Di
- Sagan om Didrik af Bern. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1850--54.
- KL
- Klosterläsning. Utg. af G. E. Klemming. 1877--78.
- MB
- Svenska Medeltidens Bibelarbeten. Utg. af G. E. Klemming. Del. 1, 2. 1848--55.