Dödhga

Old Swedish Dictionary - dödhga

Meaning of Old Swedish word "dödhga" (or dødhga) in Swedish.

As defined by K.F Söderwall's dictionary of Medieval Swedish:

dödhga (dødhga)
döda. "marrubium tak oc stöth oc wridh wth wäskona thär aff oc aff purlök. oc giff them (ɔ kalvarna) drikka thet dödgar markana" PM Skr 236. thätta wathnit. .. läker nwmna soth wm limmen är ey dödgadher ib 584. - bildl. j manghom sc[ri]ftinna stadhom sigher apostolin oss ekke liffwande ällir wärldinna dödgadha (muno mortuos), wthan opresta mz christo SpV 568. glädz iomffru maria thu ensam dödgadhe alt kätteri nar thu trodde högxsta ängilsens gabrieelis ordhom (cunctas hereses sola intermisti) JMÖ 182.

Orthography: Early Old Swedish used different letters for ä and ö, so dödhga may have also been written as dødhga

Part of speech: vb

Grammatical aspect: v.

Alternative forms or notes:
  • *dödhga sik , göra sig död för. med dat. rätteligha wardhir thy thän hoghin beqwämbir at wnfaa gudz wisdom, hwilkin dödhir är wärldinne, ok allom syndelikom astwndilsom rättelika sik dödhgar SpV 421.

Possible runic inscription in Medieval Futhork:ᚦᚯᚦᚼᚵᛆ
Medieval Runes were used in Sweden from 12th to 17th centuries.

Similar entries:

Works and authors cited:

PM
Peder Månssons Stridskonst och Stridslag. Utg. af G. O. Hyltén-Cavallius. 1845.
JMÖ
Jungfru Marie Örtagård. Vadstenanunnornas veckoritual i svensk öfversättning från år 1510. Utg. af R. Geete. 1895. SFSS.
SpV
Speculum Virginium -- Jungfruspegel -- öfvers. från latinet af Mathias Laurentii. Utg. af R. Geete. 1897--98. SFSS.
➞ See all works cited in the dictionary

Back